Jan Thavenius: Växa som människa

Kultur- och utbildningsministrarna har börjat röra på sig. I måndags skrev Alice Bah Kuhnke och Gustav Fridolin tillsammans en artikel i Expressen, ”Skolan ska genomsyras av kulturen”.

Det är en i många stycken positiv och sympatisk artikel. Den genomsyras av att alla elever ska vara med. Rättvisa, jämlikhet och jämställdhet är nyckelord. De konkreta förslagen är vagt hållna men viktiga; mera stöd till kulturskolan och skolbiblioteken, mer av estetiska ämnen i gymnasieskolan.

Men artikeln är tyvärr också full av besynnerliga påståenden och motiveringar för kulturen i skolan. ”Vi vet av modern forskning att lust bryter klass.” Vad är det för forskning och vad är det för klassmurar som faller så lätt för lusten? Författarna återkommer till en liknande tanke när de påstår: ”genom att använda mer av estetiska lärprocesser kan vi utjämna olikheten i skolsystemet”. Månne det? Med all respekt för estetiska läroprocesser, det är nog starkare krafter som skall till för att rubba skolsystemet. Om möjligt ännu svårare att begripa är hur vi ”bland algebran och ekvationerna blir innovatörer eller förstår hur vi ska se igenom en politikers dimridåer”.

Artikeln sneglar hela tiden mot det ”matnyttiga”: ”hårdträning i att läsa”, matematikens närmast obegränsade nytta, vad som är bra för exportindustrin. Inte ens Ellen Key går fri från denna nytta. Hennes välbekanta definition av bildning – det som är kvar när vi glömt vad vi lärt oss – tolkas på ett sätt som nog skulle ha gjort henne förvånad. Det som är kvar är ”tekniken att lära oss nya saker”. Det är inte alltför djärvt att påstå att det Ellen Key tänkte på var hur barn och unga hade eller borde ha vuxit som människor under sin tid i skolan. Det är något som finns kvar också när vi glömt en del av vad vi lärt oss.

Artikeln har en verkligt central mening: ”Skolan ska öppna vägen för oss att växa som människor”. Vad man skulle önska Alice Bah Kuhnke och Gustav Fridolin vore modet att utveckla sina tankar om vad det kunde innebära ”att växa som människa” – utan att snegla så mycket på allt möjligt annat. Något lite mer storslaget har man rätt att förvänta sig av en kulturminister och en utbildningsminister. Att växa som människa är bildningens själva kärna. Den bör man uppsöka när man vill arbeta för social rättvisa, jämlikhet och jämställdhet.

 

 

 

 

 

2 Comments on “Jan Thavenius: Växa som människa

  1. Jag tycker också att Fridolins och Khunkes artikel är väl tunn. Jag hade förväntat mig att de till exmpel hade refererat till en av förra seklets stora filosofer, Hans-Georg Gadamer, Han beskriver en bildad individ ungefär så här: En bildad individ har en beredvillighet att erkänna bättre alternativ, att egna försanthållanden kanske måste överges eller modifieras då de betraktas utifrån andra perspektiv. Genom att bli kultiverade förvärvar vi inte bara bättre normer, värden osv. Vi förvärvar framför allt förmågan att förvärva sådana.
    Gadamer pekade på den ökning av socialt oförnuft som följer av det tekniska förnuftets hegemoni. Han ser i dialogen en grundform för mänsklig existens och förståelse. Det gäller inte bara förståelse mellan människor utan även förståelse av texter, konstverk och andra kulturella eller meningsbärande föremål. Gadamer menar att det finns likheter mellan lek, regellek och spel å ena sidan och att läsa böcker eller uppleva konst å andra sidan. Konst och estetisk erfarenhet är former av kunskap. Man lär sig se det framställda föremålet i ljuset av den sanning framställningen avslöjar om det. … konstverk är… inte bara avbildande utan också pedagogiska. Genom att välja ut vissa drag hos sina föremål kan de lära betraktarna eller läsarna mer om dem än de visste innan. Det finns en kognitiv funktion hos konsten. Genom att läsa en bok, gå på teater, betrakta en tavla eller leka en lek förs man utanför sin vanliga tillvaro till en annan verklighet med egna överordnade syften och intressen.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Hanna Sjögren
Malin Tväråna

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »