Mycket svårare att få stöd av specialpedagog i fristående skolor
Sten Svensson, S.O.S., har intervjuat Joacim Ramberg, doktorand i specialpedagogik vid Stockholms universitet, om situationen för elever i behov av särskilt stöd. Ramberg har undersökt tillgången på specialpedagoger.
I 90 procent av de kommunala gymnasieskolorna har eleverna tillgång till speciallärare/specialpedagog jämfört med 32 procent i de fristående. Det visar en studie kring resurserna av speciallärare/specialpedagog i gymnasieskolan i hela Sverige som Ramberg har genomfört.
– En elev har åtta gånger större chans att få tillgång till specialpedagog / speciallärare på en kommunal gymnasieskola jämfört med en fristående. Det är mycket stora skillnader, säger Joacim Ramberg.
Siffran är dessutom kompenserad på skolnivå för elevernas betyg från grundskolan, föräldrarnas utbildningsnivå, skolans storlek och om andelen elever på skolan med utländsk bakgrund. Utan den kompensationen är det 20 gånger större chans att få tillgång till speciallärare/specialpedagog på en kommunal gymnasieskola jämfört med en fristående.
I undersökningen har Joacim Ramberg jämställt speciallärare med specialpedagoger eftersom det i tidigare studier har visat sig att de många gånger fungerar på samma sätt på skolorna. Undersökningens data har kompletterats med uppgifter från SCB, Skolverket, och SKL och svarsfrekvensen är 80 procent. En mycket hög siffra som dessutom är kompletterad med en bortfallsanalys över de skolor som inte svarat. De skolorna uppvisar inga nämnvärda skillnader jämfört med dem som svarat och det innebär att studiens resultat är mycket tillförlitliga.
Ramberg har även undersökt speciallärartid per elev och vecka i de olika skolorna. Det samlade resultatet inklusive det individuella programmet visar att i de kommunala skolorna har eleverna 10,2 minuter per vecka och i de fristående 3,1 minuter. Räknas det individuella programmet bort blir det 7 minuter/vecka i de kommunala och 2,4 minuter per vecka i de fristående.
– Skillnaderna beror på att det är många fristående skolor som inte har någon speciallärare/specialpedagog över huvud taget. Jämför man enbart skolor som har detta blir det marginella skillnader mellan kommunala och fristående skolor.
Studien visar också att den som väljer en större skola med fler elever har större chans att det finns speciallärare/specialpedagog, sannolikt sammankopplat med att den skolan har andra ekonomiska förutsättningar samt generellt en större varians i elevpopulationen.
Ett oväntat resultat var att ju högre utbildningsnivå det var bland föräldrarna på en skola desto högre var tillgängligheten av specialpedagog/speciallärare, även då hänsyn tagits till de övriga variablerna på skolnivå.
– Det var överraskande och det kan bero på att de välutbildade föräldrarna generellt är mer aktiva och att de påverkar skolledningen att sätta in speciallärarresurser. Det kan också vara så att välutbildade föräldrar i större grad väljer skolor där det finns stöd för eleverna.
Studien säger inget om orsakerna till varför det är så stora skillnader mellan kommunala och fristående skolor. Joacim Ramberg kan bara spekulera:
– Det kan vara så att de fristående skolorna ger stöd till eleverna på annat sätt än genom yrkesprofessionerna specialpedagog/speciallärare. Det kan vara de vanliga lärarna som ger stöd och det kan vara andra personalgrupper. Det framkommer ett vidare behov och intresse för att vidare studera just de skolor som inte använder sig av yrkesrollerna specialpedagog/speciallärare, där de fristående skolorna som grupp är särskilt utmärkande. Det finns även statistik som visar att de fristående skolorna satsar mindre resurser på elevvård och att de har färre skolpsykologer än de kommunala skolorna. I grund och botten innebär det ett likvärdighetsproblem, där skolornas tillgänglighet av elevhälsopersonal är väldigt varierat.
Intervjuare: Sten Svensson
Sedan 1 januari 2013 har inte friskolor i Stockholm längre möjlighet att köpa in tjänster för psykolog , kurator och specialpedsgog från kommunen. Detta omöjliggör för en liten skolelenhet att på egen hand skapa utrymme för dessa tjänster , då det i regel rör sig om färre timmar än vad en stor kommunal skola kan erbjuda. Detta är ett mycket stort problem för att kunna erbjuda likvärdighet i skolorna och där friskolor alltså missgynnas.