Skola och SamhälleOlle Holmberg: Insyn med förhinder
Alla kommuner vill naturligtvis veta hur det går för de förskolor och skolor som finns inom kommunen.
Skolinspektionen har det juridiska ansvaret för tillsynen av skolorna i Sverige och ger med jämna mellanrum offentlighet åt sin bedömning av enskilda skolor och ibland hela skolväsendet i en kommun.
Kommunen har tillsyn över alla förskolor i kommunen och insyn i de fristående skolorna. Insyn är lagfäst i skollagen: ”Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten.” (15 kap 34 §)
I Lunds kommun formulerar man avsikten med insynsbesöken på det här sättet:
“Syftet med /-/ insynen är att säkerställa att verksamheten drivs med god kvalitet och i enlighet med läroplan, skollag och utbildningspolitiskt program. /-/ Skolornas dokumenterade systematiska kvalitetsarbete är grund för insynsbesöken.”
När förvaltningen nyligen genomförde insynsbesök på Kunskapsskolan i Lund bad man om att få del av skolans kvalitetsarbete. Skolan vägrade och hänvisade till koncernens hemsida, en översiktlig och glättad sida som gäller för Kunskapsskolans samtliga skolor i Sverige. Koncernen har 36 skolor med drygt 11000 elever.
Varför denna reaktion?
* Antingen är Kunskapsskolans arrogans så magnifik att man överhuvudtaget inte bryr sig om kommunens mycket legitima krav på insyn i hur en skola hanterar de elever som finns i kommunen.
* Eller är de enskilda skolorna inom koncernen så till den grad toppstyrda att man t.o.m. tror att den egna skolan gör exakt så som de övriga 36 skolorna. En sådan lätt stalinistisk ordning har inte tidigare existerat i det myndighetssverige som avreglerare ofta hänvisar till.
5 Comments on “Olle Holmberg: Insyn med förhinder”
Lämna ett svar
STÖD SKOLA OCH SAMHÄLLE!
Skola och Samhälle är en ideell förening. Vi som arbetar med S.O.S. gör det helt utan ersättning. Alla bidrag till en fortsatt kritisk debatt om skola och lärarutbildning mottages tacksamt!
Swisha till: 123 589 43 73
Ja, detta faktum har länge förvånat mig. Valfriheten för lärare och skolor inom skolkoncernerna förefaller vara minimal. På lärplattformer finns det mesta i form av standardiserade och mer eller tvingande dokument. Detta gäller även metoderna. Ja, det var länge sedan som en sådan toppstyrning syntes i andra sammanhang. Stalinism är rätta ordet!
I dagens arena den 3 okt. skriver Kent Werne om ett samtal på ABF huset i Stockholm, “det fria skolvalet” där deltog bl.a. JB Educations förre vd Anders Hultin (sakkunnig hos Per Unckels utb.dep.1991-94) och en av huvudarkitekterna bakom skolpengs- och friskolefreformen. Hultin är en varm förespråkare av Milton Friedmans tankegods om “byråkratisering,centralisering,markanden som ska styra”.Werne hänvisar till Friedmans “Frihet att välja” med förord av Johan Norberg som konstaterar att “År 1992 blev Sverige det första land i världen att anamma Friedmans idé om skolpeng”. och det sista förhoppningsvis. Olle Holmbergs punkt två påminner om Friedmans tankegångar,att man ska ha mallar för samtliga skolor. Friedman skriver “Den industriella utvecklingen i Förenta staterna har vunnit åtskilligt på införandet av massproduktion,av det som ekonomer kallar stordriftsfördelar.VARFÖR SKULLE DET FÖRHÅLLA SIG ANNORLUNDA MED UNDERVISNINGEN?”(min kuvers.) och “I samma mån som den privata marknaden tog över skulle kvaliteten på all skolundervisning stiga så mycket att också den sämsta, även om den låg relativt lågt på skalan, skulle få en absolut kvalitetshöjning”..// “Vårt intryck är,att ju större roll marknaden spelar,desto mer tillfredsställande är i regel institutionens undervisningsresultat”.Den svenska och internationella forskningen har dömt ut detta tankegods.Det var detta tankegods-Svenskt Näringsliv,Timbro,Högerregeringen Bildt 1991 förde fram. Efter 20 år utan någon större utvärdering tyvärr, ser vi ett resultat som förskräcker. SVERIGE ÄR INTE BARA FANTASTISKT, DET ÄR OCKSÅ EXTREMT. SVERIGE ÄR DET ENDA LAND SOM HAR ANAMMAT FRIEDMANS TANKEGODS.OCH NU SER VI RESULTATET VÄXA FRAM MER OCH MER.MEN VAR FINNS DE ANSVARIGA?VAD SÄGER TIMBRO, SVENSKT NÄRINGSLIV,DEN BORGERLIGA HÖGERALLIANSEN?OCH VAD SÄGER FÖRÄLDRAR O ELEVER SOM HAR DELTAGIT I DETTA EXPERIMENT.
Hej Olle!
Det är just den här typen av arrogans som jag tycker var vanlig bland kommunala skolor när kraven på kvalitetsredovisningar kom i begynnelsen och nu mera också dyker upp i annan form i friskolor som i ditt exempel. Ett tecken på en självgodhet som bara ter sig löjlig 2013. Att man vågar trotsa lagen om systematiskt kvalitetsarbete i skolan 2013 kanske också kan bero på Myndighetens Let-go-mentalitet?
Hej Olle!
Vad synd att du har den uppfattningen om oss. När jag talar med ansvariga tjänstemän på kommunen (både före och efter insynsbesöket), så är deras bild att de har god insyn i Kunskapsskolan Lunds verksamhet och att vi för en mycket god dialog med varandra.
Vill du som politiker i Lunds kommun besöka min skola så är du mer än hjärtligt välkommen! Ring eller maila mig så avsätter jag tid för ett besök, då jag kan förklara vårt pedagogiska upplägg och guida dig runt i våra lokaler.
Att prata skolutveckling tycker jag är mycket intressant, så hinner vi med det också så vore det ju en bonus!
Hoppas vi hörs!
Med vänlig hälsning
Per Algback
Rektor Kunskapsskolan Lund
När det gäller en annan friskola så ställer lagen om företagshemligheter till det vad gäller öppenhet.
Vi får inte veta hur mkt av skolpengen som direkt går till “vinstpotten”…
Vore intressant att veta, Per, hur stor del av skolpengen för din skola som blir direktvinst för ägarna?