Peter Johansson: En skolpolitikers bekännelse

Jag är fritidspolitiker och drivs likt alla fritidspolitiker av en vilja att förändra samhället. Det är därför vi valt att lägga stora delar av vår fritid på just politik. Denna i grunden positiva vilja till samhällsförändring kan ibland få oönskade konsekvenser.

Vi som är politiskt aktiva sitter på våra föreningsmöten och i diverse studie- och diskussionsgrupper och diskuterar hur vi vill att samhället skall se ut. Vi analyserar, dissekerar, formulerar mål och visioner. För att förverkliga våra mål och visioner skriver vi motioner och förslag som vi skickar in till våra partiorganisationer där de behandlas. Vart fjärde år kokas medlemmarnas visioner ner till politiska plattformar på lokal, regional och nationell nivå och presenteras för väljarna. ”Rösta på oss och vi gör detta” är budskapet från partierna. Väljarna väljer och parlamentariska majoriteter formas. Det är dags att göra verkstad av visionerna.

I kommunfullmäktige formuleras övergripande principiella mål för politikens olika områden, däribland skolan. Samma process sker i Sveriges riksdag. Målen skickas till facknämnder, i skolans fall diverse skol-, utbildnings- barn och ungdomsnämnder eller vad kommunen har valt att kalla just sin skolstyrelse. Där bryts målen ner i mätbara delmål, indikatorer skapas, mätpunkter definieras, beslut fattas. och den konkreta samhällsförändrande processen startar.

Besluten skickas ut till de berörda, den kommunala byråkratins kvarnar börjar mala. Inte speciellt sexigt, men den konkreta samhällsförändrande processen i en kommun är inte speciellt dramatisk, däremot är den obönhörlig. Data samlas vid de bestämda mätpunkterna, de vägs mot de fastställda indikatorerna och frågorna ”Har målen uppfyllts? Har vi förändrat samhället” får sina svar.

Denna process är nödvändig för att demokratiskt beslutad samhällsförändring skall ske. Om det föreligger ingen tvist. Vad vi som är politiskt aktiva måste fråga oss är om vi formulerar för många mål och om vi mäter för mycket och för ofta. Jag tror att svaret är ja på bägge frågor.

Vi politiker måste våga formlera färre och mer relevanta mål. Vi måste klara av att prioritera mellan en av två angelägna saker i syfte att de facto kunna förverkliga det vi väljer. Vi måste även klara av att ta ett beslut och sedan ha tålamod att låta beslutets effekter få genomslag.

Vi måste också våga dra ner på mätande. Grisen blir inte fetare av ytterligare en mätning. Vi måste ha metoder för att utvärdera beslut och reformer, men vi ska inte mäta för mätandets skull eller för att tillfredsställa vår egen nyfikenhet eller medias krav på besked om ”hur det går”.

Peter Johansson (s)
Ledamot av Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i Malmö kommun

2 Comments on “Peter Johansson: En skolpolitikers bekännelse

  1. I gymnasieskolan, där jag arbetar, vägs grisen numera så ofta att vi inte hinner ge den mat! I kursen Samhällskunskap 1b ska jag mäta elevernas kunskaper mot sexton kunskapskrav, varav flera är sammansatta av ett antal delkrav. Jag förväntas göra det på ett sätt som är tydligt, rättssäkert, likvärdigt med andra lärares mätningar och tillräckligt tidigt i kursen för att eleverna ska se en möjlighet att utveckla sin kunskap gällande de kunskapskrav där de visar svagheter. Aprils och majs undervisning kan räknas bort, eftersom den hackas sönder av nationella prov med flera delprov i matematik, svenska, engelska och moderna språk.
    Utöver denna mätning av kunskaper i den enskilda kursen så kommer digital elevutvärdering av kursen, trivselenkät, drogvaneundersökning…
    Tja, så värst mycket tid till att hjälpa eleverna att utveckla nya kunskaper blir det inte över!

  2. Bra formulerat och bra slutsatser!!! Tidigare, innan “mätningshysterin” fick skolan stark kritik för att man var dålig på att dokumentera men nu har pendeln helt slagit blint. Visst ska man dokumentera men om detta går ut över kvaliteten på undervisningen är vi på helt fel väg…mycket vittnar om det…
    Fram för en balanserad dokumentation och en prioritering som är ändamålsenlig och sunt och som GER mer än det tar och tär…
    En viktig del i inlärning är i hur hög grad eleverna upplever att undervisningen handlar om dem och deras framtid. Att de känner att de lär för livet och att de möter lärare och personal som har geisten och glädjen i sitt arbete intakt är oerhört viktigt! Tappar vi den har vi inget!

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

S.O.S. på Twitter

KONTAKTA OSS