Roger Bodin: Kommunernas vetorätt och skolpengen debatteras

Lärarnas Tidning redovisar i sitt senaste nummer att drygt hälften av alla nya friskoletillstånd beviljades av Skolinspektionen mot kommunens vilja under åren 2012 till 2015. Även borgerligt styrda kommuner säger nej, de stod för 30 procent av alla nej.

Sverige har idag ett märkligt system där den lokala demokratin satts ur spel när det gäller friskoleetableringar. Trots att de folkvalda politikerna har att ansvara för den kommunala ekonomin och för skolans organisation, har de inte möjligheter att motsätta sig att en friskola öppnas i kommunen. Säger Skolinspektionen ja till friskolan får de folkvalda böja sig för detta även om det slår sönder skolorganisationen och innebär en onödig belastning för kommunens ekonomi.

Den 11 oktober kommer Skolkostnadsutredningen och den ska även innehålla förslag om kommunernas beslutsrätt i denna fråga. Regeringen och Vänsterpartiet är positiva till att det ska finnas en vetomöjlighet för kommunerna, Allianspartierna och Sverigedemokraterna är emot.

I förra veckan gick Lärarförbundets ordförande, Johanna Jaara Åstrand, ut och föreslog att dagens system med skolpeng skulle avskaffas.

Hon menar att systemet möjliggör stora uttag av privata vinster i skolkoncerner som till exempel Academedia, Internationella Engelska skolan och Praktiska.

Införandet av skolpengssystemet och det fria skolvalet var förutsättningar för att kommersialisera svensk grundläggande utbildning. Sverige förvandlades och de likvärdiga möjligheterna för eleverna försvann.

Resultatet har blivit att många friskolor har ett selektivt urval av elever och kan profitera på lägre lärartäthet, vilket Jaara Åstrand har noterat. Hon vill ersätta skolpengssystemet med ett system baserat på de faktiska kostnaderna för varje barn och elev.

Det är glädjande att Lärarförbundet nu tar tag i frågor där man länge har haft en låg profil. Här borde man nu, tillsammans med Lärarnas Riksförbund, sätta ned foten och ta strid för en likvärdig svensk skola utan kommersiella intressen. Den striden startades av fackföreningsmannen, folkskolepionjären och den liberala politikern, Fridtjuv Berg, som för över hundra år sedan förkastade skolpengssystemet.

I det arbetet borde Lärarförbundet också passa på att byta uppfattning om det kommunala vetot vid etableringen av fristående skolor. I den frågan gick Lärarförbundets förra ordförande, Eva-Lis Sirén, ut i Dagens Nyheter och sa nej till att kommunerna skulle få en vetomöjlighet.

Det återstår nu att se om Riksdagen kan samla sig kring återupprättandet av det kommunala självstyret. I dag verkar det inte finnas någon majoritet i Riksdagen för att ändra något. Men de båda lärarförbunden är viktiga aktörer i skoldebatten och att de nu har börjat driva frågorna om skolans likvärdighet, har betydelse.