S.O.S. om skolforskningsinstitutet

Vid ett regeringssammanträde för en vecka sedan tog regeringen beslut om att inrätta det skolforskningsinstitut som man tidigare utlovat. En särskild utredare tillsätts för att ”vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2015”. I kommittédirektiven slår man fast att skolforskningsinstitutet ”ska ansvara för att systematiskt väga samman och sprida forskningsresultat som kan bidra till ökad kunskap om vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder och arbetssätt i skolväsendet”.

Är det verkligen spridning av forskningsresultat som är den viktigaste åtgärden på det eftersatta området skolforskning? Och är det angeläget med en myndighet som bedömer vilka forskningsresultat som ska få spridas till skolan och lärarna? Vore det inte mycket bättre att använda resurser till lärardriven ämnesdidaktisk skolforskning, alltså låta intresserade lärare arbeta forskningsmässigt med problem de möter i sin dagliga yrkesverksamhet. Så som man gör på vårdområdet. Läkare forskar själva, de matas inte med sådant som staten anser att de behöver.

Att ge forskningsresurser och forskningsansvar till lärarprofessionen kunde också passa med de uttalanden som alla partier gör idag när det gäller lärarnas betydelse och deras behov av självständighet och frirum.

Redaktionen

 

 

 

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

S.O.S. på Twitter

KONTAKTA OSS