Sten Svensson: Björklunds magiska årtal

När den senaste PISA-rapporten presenterades i förra veckan kommenterades den av utbildningsminister Jan Björklund i Dagens Nyheter.

”Det var den sista årskullen i Sverige som gick ut den gamla grundskolan där man knappt hade betyg, där man inte hade tidigare nationella prov och där lärarledd katederundervisning var tabubelagt, säger han.” (DN 2014-04-01)

Björklunds tes är att PISA-provet genomfördes innan hans skolreformer hade börjat tillämpats och därför är det den gamla skolpolitiken som utvärderas av PISA. Det årtal som gäller är 2012. Då började den nya läroplanen och det nya betygssystemet att gälla, och med Björklunds sätt att tänka kommer eleverna att höja sina resultat först efter 2012.

Vem är det då som är ansvarig för den gamla usla skolpolitiken? Även på den frågan har Björklund ett tydligt svar, det är socialdemokratin. Själv har han inget ansvar trots åtta år som skol/utbildningsminister.

Men nästan alla de stora skolpolitiska förändringar som skett i den svenska grundskolan de senaste 35 åren har beslutats av borgerliga regeringar. Det var folkpartiet som tog bort betygen på låg och mellanstadiet 1979. Det var en moderatledd regering med Britt Mogård som skolminister som antog 1980 års läroplan. Det var moderaten Beatrice Ask som ansvarade för 1994 års läroplan och det var där som mål- och resultatstyrningen lanserades. Det var samma moderatledda regering som också beslutade om det mål- och resultatstyrda betygssystemet 1994. Det var dessutom moderaterna som beslutade om systemet med de fristående skolorna, systemet med skolpeng, marknadsutsättningen av skolan och att aktiebolag fick driva skolor. När de besluten togs utropade moderaterna att de skulle skapa ”Europas bästa skola”. Och i alla dessa beslut har folkpartiet medverkat.

Den enda större förändring som socialdemokraterna ansvarar för är kommunaliseringen. Men den reformen saboterades direkt av den moderatledda borgerliga regeringen som tog bort de specialdestinerade statsbidragen och som privatiserade skolan. Det som hände under 90-talet var inte att skolan kommunaliserades utan att den privatiserades.

Summan av ovanstående blir att de elever som gjorde senaste PISA-provet gick i en skola skapad och präglad av en lång rad borgerliga skolpolitiska beslut. Många av dessa skolpolitiska beslut har det varit bred enighet kring och efter att besluten har tagits har socialdemokratiska regeringar fortsatt på den inslagna vägen.

Den av Björklund så hårt kritiserade ”flumskolan” har således de borgerliga partierna, inklusive folkpartiet, ett mycket stort ansvar för. Och att det ska hända något magiskt efter 2012, det är det väl bara Björklund själv som tror på.

 

Sten Svensson

11 Comments on “Sten Svensson: Björklunds magiska årtal

  1. Sten, det du påpekar är alldeles sant, inte ett dugg hemligt och därtill något som väldigt många kommer ihåg. Om Björklund vill diskutera -94 års reformer, kan han ju faktisk ta upp det vid vilken regeringslunch som helst.
    Så varför är Sveriges samlade journalistkår så ointresserade av att påpeka detta i intervjuer och på presskonferenser? Intressegemenskap?

  2. Nog för att Björklund är en tomte, men frågan är om han ska lastas för tidigare borgerliga misslyckanden (om man nu verkligen kan kalla allt i artikeln för misslyckanden). Tiden får utvisa om det han nu gör är rätt eller fel. Men det verkar ju som att “felet” med svenska skolan till stor del beror på att den nya lärarna blir sämre än de gamla pga att statusen på lärarna sjunker i takt med att lönerna blir sämre. Och detta började för länge sedan, under S-styre.

    • Kanske Björklund inte ska lastas personligen för den politik hans eget parti fört i regeringsställning innan han själv blev partiledare. Men det är ändå magstarkt av honom att skylla sitt eget partis politik på socialdemokraterna, och enbart på socialdemokraterna.

  3. ”Den enda större förändring som socialdemokraterna ansvarar för är kommunaliseringen”. Citatet tyder på att Sten Svensson inte tagit till sig forskningens entydiga slutsats: Lärarnas förmåga och kompetens är helt avgörande för skolans resultat. Han nämner inte med ett ord de omvälvande förändringar av lärarutbildningen och behörighetsvillkoren för lärarnas undervisning som skedde 1988 och 2001. Eller är det så att Sten Svensson undlåter att ta med detta därför att det var socialdemokraterna som drev igenom dessa reformer, grundat i progrssivismens ideologi att eleverna ska söka kunskap på egen hand.

    I slutet av 80-talet bestod lärarkåren av kategorierna: lågstadielärare, mellanstadielärare, adjunkter på högstadiet, yrkeslärare samt adjunkter och lektorer på gymnasiet. Varje kategori var specialister inom sina elevgrupper och ämnen. Denna ordning ändrade socialdemokraterna radikalt 1988! Genom att ta bort lärarnas yrkesbenämningar, betona annat än kunskap som viktigt, urholka lärarnas specialkompetenser och ta bort de väldefinierade behörighetsvillkoren ville man på sikt omforma lärarkåren till en grå massa där ingen stack ut med någon speciell kunskap.

    Följden av 88 års reform kunde Göran Persson utnyttja när han kommunaliserade skolan. Han kunde erbjuda kommunerna att på sikt få en homogen och kostnadseffektiv lärarkår med mycket flexibla användningsområden och avskalad kompetens. Detta har kommunerna använt och sänkt lärarnas status och löner till bottenligan i EU. Vilka toppstudenter vill bli lärare med sådan utbildning och en sådan arbetsgivare.

    Under sin regeringsperiod 1994 – 2006 har socialdemokraterna avskaffat särskild kurs i grundskolan, aktivt medverkat i att lärarna slutat undervisa, starkt medverkat i att ämneskunskaper tonats ner och därmed skapat en negativ kultur för lärande, blundat för de försämrade kunskaperna ända fram till 2009 etc.,etc. …Allt detta har Jan Björklund varit motståndare till och för detta har han bespottats såväl av vänsterpolitiker som av företrädare för lärarutbildningarna. Hade socialdemokraterna fått fortsätta regera skulle antagligen skolans problem fortfarande vara sopade under mattan.

    De som i likhet med Sten Svensson kritiserar Jan Björklund för att kunskapsraset inte vänt under hans tid som utbildningsminister har inte förstått de djupgående problem socialdemokratin skapat i den svenska skolan. Vi har under 25 års tid pumpat in lärare i lärarutbildningen med så låga betyg att många av dem måste betecknas som lågpresterande. Hur rättar man till det? Kritikerna till Björklund ger exempel från andra länder som vänt en negativ trend under en tioårsperiod. Skillnaden mellan dessa länder och Sverige är att man inte sänkt kraven i lärarutbildningen när det gäller ämneskunskaper så till den milda grad som i den svenska lärarutbildningen. Dessutom har man inte skapat en i det närmaste fientlig kultur till att ”plugga” som i den svenska skolan. De svenska problemen tar inte bara ett utan flera decennier att rätta till och har man inte förstått det vänder man aldrig trenden.

  4. Hans-Gunnar Liljenvall
    Har du undersökt vad Matematiklyftet och Digitala Skollyftet är ? När du granskat dem vet du lite mer om vad som hänt/inte hänt sedan vi fick en borgerlig regering. Nog borde det någonstans synas att vi haft en borgerlig regering i ganska många år nu, eller hur?
    Sture Sjöstedt

  5. Eftersom Sten Svensson och en del andra skribenter på denna blogg inte ser nermonteringen av svensk lärarutbildning som huvudorsak till kunskapsraset i skolan, rekommenderas läsning av DN Debatt 140410. Två forskare har studerat 1500 gymnasieelevers kunskaper i matematik. Några citat “Forskningen visar att det är lärarnas ämneskunskaper i kombination med kunskaper om hur innehållet ska undervisas som är de faktorer som påverkar elevernas resultat mest”.Vidare “Vi anser att det matematiska ämnesinnehållet har försummats inom den fortbildning som hittills erbjudits lärare”.

    I klartext sägs att lärarna inte har tillräckliga ämneskunskaper. Skälet till detta har årtalen 1988 och 2001 som signum och för de årtalen ansvarar socialdemokratin och enbart socialdemokratin!

  6. Kompletterar mitt inlägg med följande:

    Fakta: Det här klarade inte eleverna

    * 38 procent av cirka 1 500 elever i gymnasiets årskurs ett i en mellansvensk kommun kan inte beräkna 7×8+5.

    * 54 procent förstod inte vad de ska betala om de får 15 procents rabatt på 720 kronor.

    * 44 procent kan inte addera fyra femtedelar och två tredjedelar.

    * 48 procent kan inte multiplicera två enkla bråk.

    * 50 procent kan inte dividera 0,16 med 4.

    * 88 procent kunde inte dra roten ur en niondel.

    Källa: Dagens Nyheter (TT)

  7. Hans-Gunnar Liljenvall.
    I en kommentar kritiserar du lärarnas utbildning och fortbildning. I ett tillägg lämnar du statistik över elevers testresultat. Finns det ett så starkt samband där så att du kan dra sådana slutsatser? De svagheter eleverna uppvisar kan ha helt andra orsaker. Barnen har inte gjort sina hemläxor .
    Då glömmer de snabbt vad lärarna försökt lära dem. Det kan ju också vara så att lärarna har så många “andra arbetsuppgifter” att de ej hinner undervisa på ett korrekt sätt. Vygotskij har skrivit om sund undervisning och den bör tillämpas i Sverige också.
    Sture Sjöstedt

  8. Hade vi i Sverige enbart följt Vygotskijs syn på undervisning. Hade vi inte haft så stora problem som vi har. Men nu har det stora partiets (S) skånedistrikt vaknat. De vill avskaffa det fria skolvalet.

  9. Hans-Gunnar Liljenvall, de lärare som du pekar ut, som sämre lärare, borde då haft lärare som tillhört “borgar-åren”…och därmed vara högerns skuld till en försämring av utbildning och kunskapsnivå.

    Nu finns det även andra faktorer som påverkar elevernas intresse att lära sig/utbilda sig, och som handlar om sådant som rapporteras, eller förs fram, i medier.

    Jag ser det också mer som att kapitalismen har för fram (tok-)idéer, där den som har kapitalet “i bakfickan” också serveras den bästa medicinen.

    När barn/ungdomar inte ses av de vuxna, tappar allt fler hoppet om en bättre framtid. Tv, radio, internet och andra medier serverar bilden av hur det ska vara, men alldeles för många fattiga (ordets värde varierar hos individen) ser inte möjligheten då de flesta inte kommer att tillhöra skaran ingenjörer/läkare/ekonomer osv. och blir passiva i sin möjlighet att utbildas till något “bättre”…
    Alliansen har också lyckats med konststycket att skapa en ökad klyfta mellan fattiga och rika, där de fattiga tvingas ta arbeten med dåliga villkor, om några alls.

    Kontentan av att skolan inte lyckas med eleverna, ligger inte bara på några lärare, utan på ansvaret att leda och fördela Sverige och dess ekonomi.

    Det ansvaret har Allianspartierna, och det också innan 2005-2006, inte tagit!

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Hanna Sjögren
Malin Tväråna

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »