Sten svensson: En marknadsstyrd skola kan aldrig bli likvärdig.

Efter en rejäl djupdykning 2012 är de svenska elevernas resultat i PISA på väg uppåt. I läsning ligger de svenska eleverna återigen över genomsnittet för OECD och i matematik och naturvetenskap ligger de på OECD:s genomsnitt. Samma utveckling såg vi i förra veckan när Timms presenterades, det har vänt uppåt. Att kurvorna har vänt är mycket glädjande för skolan, eleverna och lärarna och det sänder en mycket positiv signal ut i samhället.

Med denna positiva vändning är skolan tillbaka på den nivå som gällde 2009. Det innebär att det är en bra bit kvar till de nivåer som gällde i början på 2000-talet.

Men det finns ett mycket stort bekymmer i denna PISA-rapport och det är att likvärdigheten i skolan fortsätter att försämras. I PISA mäts likvärdighet med sju likvärdighetsindikatorer och jämfört med 2006 har fem av dessa försämrats och två är oförändrade. Familjebakgrunden har fått ökad betydelse, skolans socioekonomiska sammansättning har fått ökad betydelse, skillnaderna mellan skolor har ökat, skillnaderna mellan låg- och högpresterande elever har ökat och det är fler elever under basnivån i naturvetenskap. Den bild som PISA visar är att den svenska grundskolan dras isär och att det blir allt större skillnader mellan eleverna. En utveckling som är djupt skadlig för hela samhället.

Fortfarande ligger dock Sverige på en genomsnittlig OECD-nivå vad gäller likvärdighet. Man ska då hålla i minnet att fram till och med 1990-talet var det svenska skolsystemet bland de bästa i världen vad gäller likvärdighet. Att Sverige skulle jämföras med genomsnittliga OECD-länder när det gäller likvärdighet, det var helt otänkbart för tjugo år sedan.

Det är ingen tillfällighet att likvärdigheten försämras utan det är ett resultat av den förda skolpolitiken. I dag ska skolorna konkurrera om eleverna och de skolor som vinner de elever som har välutbildade och skolintresserade föräldrar premieras genom skolpengssystemet och genom att de får bättre resultat. Ökade skillnader skapas också av att aktiebolagen är helt beroende av ett positivt segregerat elevunderlag för att kunna göra sina vinster. Detsamma gäller för de fristående skolornas antagningssystem, det skapar segregation. Allt i den marknadsstyrda skolan medverkar till att det uppstår skillnader mellan elever och mellan skolor.

Ska man vända utvecklingen vad gäller skolans likvärdighet och minska skillnaderna, måste man ge sig på de krafter som skapar segregationen. Då gäller det att ompröva allt det som den marknadsstyrda skolan står för. Systemet med skolpeng, skolaktiebolagen, antagningsreglerna till fristående skolor, kommunernas beslutanderätt om skoletableringar med mera med mera. En marknadsstyrd skola kan aldrig bli likvärdig.

Sten Svensson

2 Comments on “Sten svensson: En marknadsstyrd skola kan aldrig bli likvärdig.

  1. Likvärdighet i resultat är något som inte förekommer någonstans gällande människor. Det vi kan göra är att försöka maximera människors potential i de system vi har. Marknadssystem skapar inte likvärdighet i resultat men är generellt sett gynnsamt för alla inblandade jämförd med exempelvis socialistiska system. Och hur gick det för er när ni införde enhetsskolan, blev det jämlikt eller bibehölls ojämlikheten samtidigt som skolan blev mycket dyrare och producerade sämre resultat?

    • Lite större saklighet i argumentationen hade varit på sin plats.

      ”generellt sett gynnsamt för alla inblandade” håller man inte med om, om man sålt sig på arbetsmarknaden utan att ha det skydd som löntagarkartellen facket kan förse en med.

      ”jämfört med exempelvis socialistiska system” Menar du Sovjetunionen eller Tage Erlander? Sakligt sett kan jag se rätt stora skillnader mellan socialism och socialism. Har du exempel på fler system att jämföra med?

      ”hur gick det för er när ni införde enhetsskolan” Vem är det ”ni” du syftar på? Sveriges riksdag?

      ”blev det jämlikt eller bibehölls ojämlikheten” Jag vill påstå att jämlikheten blev betydligt större, när fler fick en längre utbildning och barn från olika samhällsklasser blandades i samma skolklass. Detta är min personliga erfarenhet, jag gick ut grundskolans åk 9 1974.

      ”samtidigt som skolan blev mycket dyrare” Naturligtvis kostar det mer att ge längre utbildning åt fler. En modern smartphone är också dyrare än en LM Eriksson Dialog var, precis som en hjärttransplantation är dyrare än en begravning.

      ”och producerade sämre resultat” Jaså? Var det så att de som gick ut folkskolans åk 6 hade väldigt mycket bättre kunskaper i engelska eller biologi än de som lämnar gymnasiet idag? Är det så att dagens läkare botar betydligt färre sjukdomar än 1950-talets? Hur duktiga var 1960-talets ingenjörer på avancerad programmering?

      Nej du Johan, vill du vara en del av en seriös diskussion om skola och utbildning får du allt ta och skärpa dig lite. Eller snarare mycket.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Malin Tväråna
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Janna Lundberg
Gunnlaugur Magnússon
Hanna Sjögren
Ola Uhrqvist

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »