Sten Svensson: Förslag om vinsttak löser inga problem

Enligt uppgifter i olika medier kommer Ilmar Reepalus utredning om vinster i välfärden att föreslå en gräns för hur stor vinst ett välfärdsföretag får ta ut. Ett vinsttak på åtta procent har diskuterats.

Begränsar man frågan till att handla om en procentsats i vinst kommer man inte att lösa några av de problem utredningen arbetar med. Det är enkelt för de stora skolkoncernerna att anpassa sin verksamhet så att de håller sig under ett fastställt vinsttak. Det kan ske med hjälp av kreativ bokföring och genom att dela upp verksamheten på olika bolag. Dessutom finns det en rad andra problem kring en vinstbegränsning.

Reepalus utredning måste istället utgå från de effekter som de privata välfärdsföretagen har på verksamheten inom respektive välfärdsområde. För skolans del gäller att aktiebolagen mycket effektivt driver fram en skolsegregation. Det är aktiebolagens fokus på ett ekonomiskt överskott som leder till att de systematiskt inriktar sig på de elever som har störst chanser att klara utbildningen till minsta möjliga kostnad. Denna skolsegregation och en rad andra negativa effekter som sker till följd av skolaktiebolagen har belysts i i flera artiklar i Skola och Samhälle och i andra tidningar.

Om det blir ett förslag om ett vinsttak på till exempel åtta procent, tvingas Reepalu förklara varför en skolsegregation är acceptabel om ett skolföretag ligger under denna gräns, men oacceptabel om vinsten hamnar på nio procent.

Nu har även nationalekonomen och den förre moderata riksdagsmannen, Anne-Marie Pålsson, fört fram att det är fel fokus på vinstdebatten. I en artikel i Sydsvenskan skriver hon att det är aktiebolagen som är problemet.

”Det är inte vinsten som är problemet. Vinster kan uppstå i alla organisationer av en slump eller som följd av en medveten plan. Problemet är aktiebolagens närvaro.”

”Logiken för aktiebolaget är marknadens: bara lönsamma kunder är intressanta, resten sorteras bort. Så måste bolagen agera, eftersom aktiebolagslagen kräver att de ska ha som enda syfte att bereda ägarna vinst. Och det är just kravet på vinstmaximering som är oförenligt med produktion av välfärdstjänster.

 Utmärkande för välfärdstjänsterna är nämligen att de ska vara tillgängliga för alla på samma grunder. Ingen får exkluderas!

Men för marknaden gäller alltså exkluderandets princip. När den praktiseras på välfärdens område får vi det som vänstern varnar för: segregering. Friska medelålders, smarta elever och pigga gamlingar hamnar hos de privata bolagen medan det allmänna får ta hand om resten.”

Sannolikheten för att Reepalus utredningsförslag ska få stöd i Riksdagen är mycket liten. De borgerliga partierna har sagt nej på förhand och detsamma gäller numera även för Sverigedemokraterna. De har ändrat uppfattning i frågan om vinster i välfärden efter ett intensivt lobbyarbete från flera organisationer i det privata näringslivet.

Kan man inte vinna omröstningen i Riksdagen kan man åtminstone försöka vinna debatten i sakfrågan. Då måste utredningen komma med skarpa förslag som löser de skadliga effekter som aktiebolagen orsakar både i skolan och i samhället. En debatt om ett vinsttak är omöjlig att vinna.

Sten Svensson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

S.O.S. på Twitter

KONTAKTA OSS