Sten Svensson: Friskolornas kösystem och systemet med aktiebolagsskolor leder till segregation

De fristående skolornas olika modeller för att ta in nya elever förstärker skolsegregationen. Det visar den rapport som Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och LO presenterade i veckan.

Rapporten visar att två av tre fristående skolor har kö till den första årskurs som skolan bedriver. Varannan skola har minst två års kötid och var fjärde har minst fem år. För att få en plats på mest populära skolorna måste föräldrarna anmäla sina barn redan som nyfödda.

Generellt sett är föräldrar som har sina barn på fristående skolor mer välutbildade än föräldrar i de kommunala skolorna. Rapporten visar att kösystemen förstärker denna segregation, ju längre utbildning föräldrarna har desto längre är kön till skolan.

Internationellt sett är Sverige ganska unikt som har lämnat över frågan om antagning av elever till att skötas av de fristående skolorna. De regler som gäller är anmälningsdatum, syskonförtur och geografisk närhet. Har skolan förskoleklass, har även de eleverna förtur. Inom detta regelverk bestämmer de fristående skolorna helt ensamma.

I många andra länder sker det någon form av styrning där kommunen eller motsvarande fördelar eleverna till de privata skolor som får bidrag från det offentliga. Man försöker motverka skolsegregationen genom att skolorna tilldelas en mer allsidigt sammansatt elevgrupp.

Något liknande vill lärarfacken och LO ha. Det kräver någon form av styrning från kommunernas sida.

Men i Sverige finns ytterligare en unik faktor, skolaktiebolagen, som komplicerar frågan. Enligt aktiebolagslagen har ett aktiebolag som huvudsyfte att gå med vinst. Skolpengen ska inte bara räcka till skolans verksamhet, den ska också ge marginaler till vinsten. För att det ska bli möjligt är aktiebolagsskolorna tvungna att rekrytera elever som har välutbildade föräldrar. I aktiebolagsskolorna har 65 procent av föräldrarna en eftergymnasial utbildning jämfört med 53 procent i de kommunala skolorna. Med stabila och välmotiverade elever kan AB-skolorna visa upp goda studieresultat trots mycket låg lärartäthet. Aktiebolagens lärare har cirka 25 procent fler elever än vad lärarna i den kommunala skolan har. Om kommunen skulle tilldela en AB-skola ett socialt mer allsidigt sammansatt elevurval måste de satsa på betydligt fler lärartjänster och på mer specialundervisning för att få goda resultat. Men det kan de inte för då blir det inget över till vinst.

Därför kommer friskolebranschen, som totalt domineras av aktiebolagen, att säga nej till varje form av förslag där kommunen tilldelar de fristående skolorna en socioekonomiskt blandad elevgrupp. Systemet med aktiebolagsskolor kräver ett segregerat elevurval.

 

3 Comments on “Sten Svensson: Friskolornas kösystem och systemet med aktiebolagsskolor leder till segregation

  1. Kan bara hålla med Sten. Aktiebolagsskolor syfte har med vinster att göra för aktieägare, skamligt men så är det. System förändring är vad som behövs – skolpeng per elev skall omprövas. Elever med specialla behov skall ha betydligt mer pengar (extra stöd) än studenter utan specialla behov. Här skulle det vara intressant att veta aktiebolagsskolans ställning?

  2. Förvånande är inte detta. Förvånande är däremot ett sent uppvaknande. Inom offentlig sektor är pengar medlet och verksamheten målet. I ett aktiebolag är verksamheten medlet och pengar målet. Det är ingen hemlighet och så ser Aktiebolagslagen ut. Konstruktionen med aktiebolagsdrivna skolor är lika smart som att sätta räven att vakta hönshuset. I andra länder har “räven” anförtrotts mer lämpliga uppdrag.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

S.O.S. på Twitter

KONTAKTA OSS