Sten Svensson: Friskolornas kösystem och systemet med aktiebolagsskolor leder till segregation

De fristående skolornas olika modeller för att ta in nya elever förstärker skolsegregationen. Det visar den rapport som Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och LO presenterade i veckan.

Rapporten visar att två av tre fristående skolor har kö till den första årskurs som skolan bedriver. Varannan skola har minst två års kötid och var fjärde har minst fem år. För att få en plats på mest populära skolorna måste föräldrarna anmäla sina barn redan som nyfödda.

Generellt sett är föräldrar som har sina barn på fristående skolor mer välutbildade än föräldrar i de kommunala skolorna. Rapporten visar att kösystemen förstärker denna segregation, ju längre utbildning föräldrarna har desto längre är kön till skolan.

Internationellt sett är Sverige ganska unikt som har lämnat över frågan om antagning av elever till att skötas av de fristående skolorna. De regler som gäller är anmälningsdatum, syskonförtur och geografisk närhet. Har skolan förskoleklass, har även de eleverna förtur. Inom detta regelverk bestämmer de fristående skolorna helt ensamma.

I många andra länder sker det någon form av styrning där kommunen eller motsvarande fördelar eleverna till de privata skolor som får bidrag från det offentliga. Man försöker motverka skolsegregationen genom att skolorna tilldelas en mer allsidigt sammansatt elevgrupp.

Något liknande vill lärarfacken och LO ha. Det kräver någon form av styrning från kommunernas sida.

Men i Sverige finns ytterligare en unik faktor, skolaktiebolagen, som komplicerar frågan. Enligt aktiebolagslagen har ett aktiebolag som huvudsyfte att gå med vinst. Skolpengen ska inte bara räcka till skolans verksamhet, den ska också ge marginaler till vinsten. För att det ska bli möjligt är aktiebolagsskolorna tvungna att rekrytera elever som har välutbildade föräldrar. I aktiebolagsskolorna har 65 procent av föräldrarna en eftergymnasial utbildning jämfört med 53 procent i de kommunala skolorna. Med stabila och välmotiverade elever kan AB-skolorna visa upp goda studieresultat trots mycket låg lärartäthet. Aktiebolagens lärare har cirka 25 procent fler elever än vad lärarna i den kommunala skolan har. Om kommunen skulle tilldela en AB-skola ett socialt mer allsidigt sammansatt elevurval måste de satsa på betydligt fler lärartjänster och på mer specialundervisning för att få goda resultat. Men det kan de inte för då blir det inget över till vinst.

Därför kommer friskolebranschen, som totalt domineras av aktiebolagen, att säga nej till varje form av förslag där kommunen tilldelar de fristående skolorna en socioekonomiskt blandad elevgrupp. Systemet med aktiebolagsskolor kräver ett segregerat elevurval.