Sten Svensson: Lärarna får skulden för systemfel

Det är svårt för nyanlända elever att klara grundskolan. Av dem som kommit de senaste fyra åren är det endast cirka 20 procent som klarade godkänt i alla ämnen. Det var en av nyheterna i förra veckans radioprogram P1 morgon. Uppgifterna hade Sveriges Radio fått av Skolverket.

Problemen för de nyanlända eleverna kommenterades av en utredare från Skolinspektionen. Han sa att det var nedslående siffror och att det fanns många orsaker till dem.

En viktig orsak är skolans förhållningsätt, sade utredaren. Om man ser de nyanlända som en tillgång eller som ett problem. Han sa också att det beror på den enskilda lärarens didaktiska skicklighet hur dessa elever lyckas i skolan.

Utredaren hade även några tips om hur man kan förbättra situationen. Det är viktigt att lärarna tänker på hur de ska undervisa för att det ska passa dessa elever. Det är också viktigt att ta reda på vad eleverna kan när de börjar skolan, sade Skolinspektionens utredare.

I Skolinspektionens analys av detta problem är orsakerna således förlagda till den enskilda skolan och till lärarna. Skolorna gör fel och lärarna klarar inte att undervisa denna elevgrupp. Gjorde man rätt och följde förordningstexterna, skulle allt fungera mycket bättre. Ovanpå det kommer Skolinspektionen med råd som närmast är en förolämpning mot alla de skolledare och lärare som dagligen arbetar med dessa frågor.

I den mål- och resultatstyrda svenska grundskolan är det många elever med svensk bakgrund, med svenska som modersmål och som gått alla nio åren i grundskolan, som inte klarar kraven för godkänt i alla ämnen. Hur svårt är det då för elever som är födda i ett annat land, med ett annat modersmål och som får tre, fyra år på sig att klara samma sak? Gör tankeexperimentet att du som 10-åring tvingas flytta till ett annat land, med ett annat språk och att du får fyra år på dig att klara det som de infödda ska klara på nio år. Hur många av oss klarar det?

Det vi utsätter de nyanlända eleverna för är orimligt och omänskligt, kraven är i det närmaste omöjliga att att klara. Hela systemet är feltänkt.

Detta är ingen fråga som en enskild skola eller enskilda lärare klarar att lösa, det är en fråga för den nationella skolpolitiken. För att klara uppgiften behövs det resurser, utbildning av lärare och en helt ny organisation av undervisningen som ger dessa elever tid och förutsättningar att klara skolan.

Och det är hög tid att starta det arbetet direkt. Dagens systemfel har pågått alldeles för länge och det kommer fler nyanlända elever varje dag.

Det är om dessa frågor debatten borde handla. Men i Skolinspektionens värld går man inte utanför förordningstexternas ramar och ser på frågan i ett nationellt perspektiv. I deras värld får skolan och lärarna ännu en gång skulden för att de inte klarar att lösa en omöjlig uppgift. I och med det blir även Skolinspektionen en del av systemfelet.

Sten Svensson

3 Comments on “Sten Svensson: Lärarna får skulden för systemfel

  1. Tack för en jättebra artikel! Precis så är det ju. Skicka den till Fridolin med det snaraste!

  2. Instämmer med föregående skrivare. Att skuldbelägga lärarna för att de inte klarar av denna omöjliga uppgift är givetvis horribelt. Men det är ju inte första gången som lärarna fått bära hundhuvudet för skolans misslyckanden. Betygsexperten Per Måhl påstod till exempel i debattartiklar att Jan Björklund är maktlös i klassrummet. Skulden för att eleverna lär sig sämre och mår sämre lade han på lärarna. Som om dessa kunde hjälpa att många av Björklunds åtgärder lett så fel. Det är ju inte de som beslutat om fria skolval, ökad katederundervisning, detaljerade kursplaner och betygskriterier, tidigare och mera fingraderade betyg, nationella prov och lärarlegitimationer. Allt detta är exempel på sådana åtgärder som bidragit till att försämra förutsättningarna för eleverna, och då framförallt de svagpresterande eleverna, att lyckas i skolan.

    • Många blir klassificerade som “svagpresterande” i och med att de inte kan “språk” på det sätt Skolverket fått för sig att man måste kunna. Slöjd, att laga mat, att handla, att lära sig räkna, att sjunga, att spela trummor, att rita, att måla både tavlor och väggar, att paddla kanot, att idrotta, att simma … och överlevnadskurser är överflödiga likt att läsa kartor för flyktingar då de onekligen kan det…

      Om man helt enkelt lär dem räkna på det sätt som går i vilket flyktigläger som helst utan att ett ord sägs är ett problem ur världen i detta tjatande om “svagpresterande”!

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Malin Tväråna
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Janna Lundberg
Gunnlaugur Magnússon
Hanna Sjögren
Ola Uhrqvist

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »