Sten Svensson: Sämre resultat i fristående gymnasieskolor

Enligt marknadslogiken skulle den fria konkurrensen om eleverna driva fram högre kvalitet och bättre resultat inom skolan. Det har inte inträffat som alla vet, de svenska elevernas resultat har sjunkit sedan 90-talet.

Trots det har ett par studier presenterats genom åren som gjort gällande att konkurrensen har haft avsedd effekt. I de kommuner där det finns många fristående skolor, där det varit konkurrens om eleverna, där har resultaten blivit bättre, hävdar de.

Men kritiken har varit hård mot dessa rapporter. För det första mäter de inte kunskapsutvecklingen utan de använder betygen som underlag. Det är relativa jämförelser som görs. Det finns dessutom många andra faktorer som kan förklara studiernas resultat. Den höjda utbildningsnivån hos befolkningen, som dessutom varit extra stor i de kommuner som har många fristående skolor, är ett exempel. Dessutom har effekterna varit små.

Oavsett dessa brister har friskolebranschen flitigt använt dessa studier som bevis för hur bra systemet med fristående skolor är.

Men nu har den första studien kommit som visar att de fristående gymnasieskolorna har sämre resultat än de kommunala. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, kom med en rapport häromveckan som visade att:

”Elever vid fristående gymnasieskolor presterar något sämre på nationella prov i svenska, engelska och matematik än elever vid kommunala gymnasier. Fristående gymnasier rättar de nationella proven generösare än de kommunala.”  

Bland de elever som har höga betyg eller välutbildade föräldrar finns det inga skillnader i provresultat. Detsamma gäller för elever med utländsk bakgrund. Skillnaderna finns mellan de elever som har låga betyg från grundskolan och som har föräldrar med korta utbildningar. Det är dessa elevgrupper som får sämre resultat i de fristående gymnasieskolorna.

”Däremot finns en skillnad för elever med relativt låga grundskolebetyg, en grupp som är överrepresenterad vid fristående gymnasieskolor. Provresultaten är särskilt låga bland elever som inte har högutbildade föräldrar och som går på yrkesförberedande program i fristående skolor.”

Det finns ett par stora privata skolkoncerner, Praktiska och Yrkesgymnasiet, som har specialiserat sig på yrkesprogram och lärlingsutbildningar. Deras affärsidé är att ta in alla elever som söker och sedan ge dem en utbildning av låg kvalitet. Skolpengens höga ersättningsnivå på yrkesprogrammen går till stor del rakt ner i fickorna på ägarna istället för att användas till elevernas undervisning. Sannolikt är dessa bolags verksamhet en delförklaring till de resultat som IFAU.s undersökning visar.

Sten Svensson