Sten Svensson: Skolpolitikens outgrundliga irrgångar

Varför driver den borgerliga alliansens partier frågan om betyg från årskurs 4 så hårt?

De driver frågan trots att forskningsläget är tydligt. Det finns inget som säger att skolans resultat blir bättre med betyg från årskurs 4. Tvärtom riskerar de svagaste elevgrupperna att halka efter om de betygssätts. Skolan kan bli än mer segregerad om förslaget genomförs.

Allianspartierna driver frågan trots att professionen och dess fackliga organisationer är helt emot betyg från årskurs 4. Skolan har nyss genomfört en stor betygsreform och läget när det gäller lärarnas arbetsbelastning är mycket ansträngt.

De borgerliga partierna driver också frågan mot det svenska folkets vilja. I valet i höstas var skolan en av de viktigaste frågorna, kanske till och med den viktigaste. Alliansens partier förlorade det valet. Väljarna sa ifrån, de ville inte ha alliansens skolpolitik.

Men genom Sverigedemokraternas vågmästarposition kan alliansen ändå få igenom sin politik i riksdagen. I vanliga fall vill allianspartierna inte ha något samröre med Sverigedemokraterna men när det gäller att köra över lärarna är det tydligen helt okey att lita till deras röster.

Frågan är varför allianspartierna är beredda att göra sig omöjliga hos Sveriges skolledare och lärare? I vanliga fall brukar ju lärarna, som är en stor väljargrupp, vara attraktiva för alla partier.

Är det ett viktigt beslut som kommer att vända utvecklingen i skolan? Det argumentet har allianspartierna fört fram men som sagt, forskningsläget är tydligt, det har ingen påvisbar positiv effekt. Betyg från årskurs 4 är en helt irrelevant fråga när det gäller att vända utvecklingen för den svenska skolan.

Är det glädjen att tillfoga regeringen ett nederlag som utgör drivkraften? Ja kanske, partitaktiska överväganden verkar vara en ingrediens i alliansens ställningstagande. För det talar att både Centern och KD har uttalat sig i Svenska dagbladet den 29 januari och sagt att de egentligen inte står bakom förslaget men att de har en uppgörelse inom alliansen som de står fast vid. De vill inte ha betyg från årskurs 4 men trots det har de gått med på en uppgörelse. De värderar uppenbarligen samarbetet inom alliansen som viktigare än skolans behov. Partitaktiken sätts före politikens sakinnehåll av dessa partier.

Det verkar också som om allianspartierna tror att de kan vinna väljare på att driva frågan om betyg från årskurs 4. De försöker blåsa upp frågan till en stor ideologisk och principiell strid gentemot regeringen. En strid där alliansen ska framstå som de som står för kunskaper och goda resultat och regeringen ska stå för motsatsen.

Med det ställningstagandet visar de tydligt att de struntar i eleverna, vetenskapen, professionen och skolan bara de tror att de kan vinna några kortsiktiga politiska framgångar. Med sådana politiker är det inte konstigt att det har gått utför med den svenska skolan.

 

 

 

4 Comments on “Sten Svensson: Skolpolitikens outgrundliga irrgångar

  1. Sten Svensson.
    Varför går det utför för den svenska skolan frågar du först och sedan besvarar du frågan med:
    Med sådana politiker är det inte så konstigt att det har gått utför med den svenska skolan. Utveckla denna teori och ta fram vad du menar på ett tydligt sätt.
    Det kan ju vara så att de av OECD anstiftade proven ej är anpassade till de kurser eleverna läser.
    Vad tror du om Skolforskningsinstitutets möjligheter att rätt till problemen. På vilket sätt har Eva Wallberg och Mats Miljand rekryterats. Är Per Thullberg fortfarande verksam i Skolforskningsinstitutet? Vilar det de föreslår på vetenskaplig grund?
    Nu har vi nya Skolpolitiker. Tror du att de har något nyttigt att tillföra den svenska skolan?

  2. Jag noterade att argumentationen från alliansföreträdarna har ändrats genom att det nu är uppenbart att forskningsstöd saknas. Nu måste alla tioåringar få betyg för att rektorer och skolpolitiker ska förstå att man behöver skjuta till resurser för insatser till elever som behöver stöd. Så betygens funktion är att skicka signaler till de skolansvariga. Är inte det att underkänna både professionen och de förtroendevalda? Förklara detta för eleverna den som kan, på ett sätt som inte ger dem intrycket av att de ansvariga behöver en bokstav för att fatta.

  3. Nja – socialdemokratins skelett i garderoben och deras politisering måste väl för skams skull också tas fram. Under slutet av 1990-talet trumfades´”spårverksamheten” igenom trots att ex-vis Knut Sundell visat dess avigsidor och totala avsaknad av stöd i forskning annat än ett hänvisande till Emilé och J.J Rousseau och en romantisering av Deweys reflektionsbegrepp med Karlstads lärarutbildning som epicentrum…

    Fanatismen och genomdrivandet med de 8 obligatoriska studiedagarna via kommunaliseringen hade verkligen politiska förtecken av det värsta slaget!

    Pga denna politisering kom Björklund till makten 2006! Skolan har blivit ett politiserat område med allsköns blandningar av känslor och utspel där föräldrars symbolkonservatism (betyg, ordning och reda, skolavslutningar, staten…) ställs mot en form av radikalitet och denna bloggs redaktion är inte oskyldiga och ska nog inte kasta sten i glashuset.

    Allt detta käbblande har gett utrymme för Sverigedemokraterna! Nu verkar skolavslutningarna i kyrkan bli en viktig symbolfråga! Snart har väl SD 25%.

  4. Politiker ser som sin uppgift att styra skolan. Styrning kräver styrbarhet. Politisk styrbarhet kräver anpassning till politikens aktuella styrningsresurser. I brist på fördjupade insikter, reflekterad ideologi och långsiktiga visioner begränsas resurserna till förvaltningspolitikens system för skenbar målobjektivitet och resultatkontroll i effektivitetens namn. Inget är då simplare än betyg, ju mer desto bättre.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Hanna Sjögren
Malin Tväråna

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »