Tina Acketoft: Replik till Sven-Eric Liedman, Skola och samhälle

När S.O.S. inledde höstens publiceringar och utlovade genomgångar av de olika partiernas skolpolitik uppmanade vi också partiföreträdare att skriva svarsartiklar. Här ger Tina Acketoft, gruppledare för folkpartiet i riksdagens utbildningsutskott, en replik på Sven-Eric Liedmans artikel “Folkpartiets skolpolitik”.

_________________________

Klassresan börjar i klassrummet. Kunskap river murar och öppnar dörrar för individer. Det är också det viktigaste för att Sverige som helhet ska klara välstånd och välfärd på lång sikt.

Det är därför vi i Folkpartiet är så envisa i skolpolitiken och prioriterar den högt. Jan Björklund och Folkpartiet har skapat uppmärksamhet kring skolfrågorna och drivit på stora skolreformer, men det som sker nu under 2000-talet är långtifrån första gången som Folkpartiet har drivit på skolpolitiken.

Som Sven-Eric Liedman skriver var liberaler – ofta tillsammans med socialdemokrater – de pådrivande för flera tidigare skolreformer, såsom den allmänna folkskolan på 1840-talet och senare den allmänna grundskolan. Det handlar om en syn att alla människor ska ges likvärdiga förutsättningar att skapa sin egen lycka i livet, oberoende av föräldrarnas sociala status och ekonomiska ställning. Varje individ ska ges största möjliga utvecklingsmöjligheter.

När Alliansen och Folkpartiet kom till makten 2006 hade resultaten i den svenska skolan sjunkit sedan 1990-talet. Det var ett debattklimat där det sågs som elakt att tala om att utvärdera vad eleverna hade lärt sig, där ingen elev skulle pekas ut genom att få hjälp av en speciallärare. Läraryrkets status hade sjunkit under en lång tid och lärares ämneskunskaper tillmättes ingen större betydelse.

Sedan 2006 genomför vi de största reformerna för svensk skola sedan 1800-talet, med fokus på tydliga kunskapskrav, studiero i klassrummen och högre status för läraryrket. Vår politik syftar till att varje elev ska nå så långt som möjligt.

Det Liedman talar om som yttre hyfs är förutsättningar för ett bättre klassrumsklimat. Störande föremål ska bort för att öka studieron, så att eleverna får bättre möjligheter att koncentrera sig på skolarbetet. Det handlar om att visa respekt – inte rädsla, utan just respekt – för lärarna, men också för sina klasskamrater. Det är ett sätt att framhålla värdet av utbildning och kunskap; att visa på skolans värde.

Vi har bland annat infört tidigare betyg, tidigare och tydligare mål, tidigare och fler nationella prov. Prov och betyg lyfter inte i sig resultaten, men de synliggör vad eleverna förväntas lära sig och hur det går, allt för att kunna ge det stöd och den stimulans som varje elev behöver. Den speciallärarutbildning som avskaffades på 1980-talet har vi återinfört. Elevhälsan har byggts ut. Klasserna på lågstadiet ska bli mindre och grundskolan ska bli tioårig för att tidigare kunna hjälpa eleverna. En särskild lågstadielärarutbildning finns återigen.

Det vi vill nå är en skola som lyfter eleverna. Alla elever. Skolan ska framför allt höja de elever som i övrigt har fått en sämre start i livet. Skolan ska utmana dem som inte får utmaningar hemma. Skolan ska ha höga förväntningar på dem som inte har några förväntningar på sig själva. Det är så vi ser till att klassresan börjar i klassrummet.

(Tina Acketoft är  gruppledare för folkpartiet i riksdagens utbildningsutskott)

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Hanna Sjögren
Malin Tväråna

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »