Om S.O.S.

Detta är en nättidning om skola, skolpolitik och lärarutbildning. Den heter S.O.S. för att den handlar om skola och samhälle, men också för att den är en signal om att den avser föra en fördjupad, kritisk och bred diskussion om vart skolan är på väg.

Många ska komma till tals i S.O.S.: lärare som är mitt uppe i vardagsarbetet i skolan, lärarutbildare i färd med att skapa lärarutbildning, forskare som vill delta i en kritisk utbildningsdebatt, elever, föräldrar, lärarstudenter, politiker – alla med intresse för skolan och skolans utveckling. Läs mer under fliken Bidrag hur du gör för att skriva i S.O.S.

Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg). Håll en god och konstruktiv ton även när du argumenterar emot i sakfrågor. Personangrepp är inte tillåtet.

Integritetspolicy

Vi sparar bara din mejladress så länge som du prenumererar på våra utskick. Om du väljer att avsluta din prenumeration tar vi bort dina uppgifter. E-postadressen används uteslutande till utskick från Skola och samhälle. Prenumerationen kostar inget och kan avslutas när som helst.

Mejla om du undrar över något i vår integritetspolicy. Redaktionen för Skola och samhälle nås på mejl redaktionen@skolaochsamhalle.se.

 

Redaktion

Malin Tväråna, lektor i ämnesdidaktik vid Uppsala Universitet.

Malin har en bakgrund som gymnasielärare och arbetar med samhällskunskapsdidaktik vid Uppsala universitet. Hon forskar undervisningsutvecklande i samarbete med yrkesverksamma lärare, bland annat i ett ämnesövergripande projekt kring källkritik och källtillit, finansierat av Skolforskningsinstituet. Hon driver ett forskningsprojektet om visuella representationer i samhällskunskapsundervisning, som finansieras av det nationella ULF-projektet för utveckling av forskningssamarbete mellan akademi och skola.

Magnus Erlandsson, statsvetare och lektor i ledarskap vid Malmö universitet.

Magnus bedriver forskning om ledarskap i skola och förskola, och då särskilt om skolledares roll i skolutveckling. Han deltar nu i ett VR-finansierat projekt kallat Utbildning AB som studerar villkor och konsekvenser av edu-prenöriellt engagemang i svensk skola. Magnus har en bakgrund som förvaltningsforskare och har bland annat studerat interna reformer i regeringskansliet, regelförenklingar, och statens organisering av marknader. Magnus utbildar specialpedagoger, speciallärare och skolledare.

Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik vid Uppsala universitet, forskare vid Universitetet i Oslo.

Gunnlaugur har isländsk grundskollärutbildning och är doktor i didaktik. Han har bl.a. skrivit om inkludering, marknadisering, specialpedagoger och speciallärare, undervisning i högre utbildning och om skoldebatten. För närvarande forskar Gunnlaugur inom två internationella projekt, ett om utbildningsreformer i de nordiska länderna vid Universitetet i Oslo och ett om specialpedagoger/speciallärare i Sverige och Tyskland vid Uppsala universitet

Ola Uhrqvist, lektor i pedagogik vid Linköpings universitet 

Ola har mångårig erfarenhet som gymnasielärare i historia och religionsvetenskap och filosofi samt en forskarutbildning i miljövetenskap. Idag undervisar han blivande lärare, ofta i hållbarhetsdidaktik. Detta kombineras med ett forskningsintresse kring hur lärande för hållbar utveckling kan utformas för att öka förmågan till helhetsperspektiv, kritiskt och kreativt tänkande samt demokratisk handlingskompetens. Ett särskilt fokus ägnas åt hur samskapande av berättelser och lärspel kan skapa lärorika upplevelser.

Janna Lundberg, lektor vid Malmö Universitet

Janna arbetar med lärarlärarutbildning och har skrivit en avhandling om undervisningen i samhällskunskap på en elitskola. Hennes  forskningsintressen rör samhällskunskapsämnets och sociologiämnets didaktik, elitskolors utbildningssociologi och landsbygdens vardagsliv.

Sara Hjelm, pensionerad lärare och skolledare

Sara har en lång bakgrund som lärare och skolledare inom vuxenutbildningen i Göteborg och hon är nu pensionerad från sin sista tjänst som utvecklingsledare vid den centrala administrationen för den kommunala gymnasieskolan i Göteborg, med omvärldsbevakning, spridning, nätverksbyggande och kvalitetsutveckling som del av uppdraget. Vid sidan om uppdraget för SOS driver hon en webbsida med länkar till utvecklingsresurser för lärare och skolor – https://saraslistofedresources.com

Hanna Sjögren, biträdande universitetslektor i pedagogik vid Malmö universitet.

Hanna har en bakgrund som samhällsvetare och har under de senaste 10 åren arbetat och forskat om utbildning som doktorand, utredare och disputerad forskare. Hannas forskningsintressen handlar om miljöfrågor i relation till utbildning och om implementering av utbildningspolicy. Hanna undervisar framförallt på förskollärarutbildningen och på det internationella mastersprogrammet i utbildningsteori vid Malmö universitet.

Ansvarig utgivare:

Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik vid Uppsala universitet, forskare vid Universitetet i Oslo.

S.O.S. ges ut av föreningen Skola och samhälle

Styrelse:

• Malin Tväråna, ordförande
• Magnus Erlandsson, kassör
• Gunnlaugur Magnusson, ledamot
• Ola Uhrqvist, ledamot
• Janna Lundberg, ledamot
• Sara Hejlm, ledamot
• Hanna Sjögren, suppleant

Bakgrund

S.O.S. grundades 2010 och drevs fram till och med 2016 av: Ingrid Carlgren, professor i pedagogik; Solweig Eklund, tidigare vice ordförande i Lärarförbundet; Olle Holmberg, tidigare chef för Lärarutbildningen vid Malmö högskola; Göran Levin, tidigare utbildningschef för Lärarutbildningen vid Malmö högskola; Sven-Eric Liedman, professor i idé- och lärdomshistoria; Sten Svensson, tidigare chefredaktör för Lärarnas tidning; Jan Thavenius, professor i litteraturvetenskap.

Initiativet att starta S.O.S. hade direkt att göra med villkoren för den offentliga diskussion om skola och lärarutbildning. Dominerande media gav och ger mycket lite utrymme för en fördjupad och kritiskt granskande utbildningsdebatt. Det mesta som sägs i offentligheten handlar om skolans och lärarutbildningens brister. Det är en svart bild av tillståndet i den svenska skolan som målats upp: mobbning, brist på ordning, kunskapsfientlighet, sjunkande kunskapsresultat, alltfler elever klarar inte målen, dåliga lärare på grund av en otillräcklig lärarutbildning o.s.v.

Mycket av debatten är partipolitiserad på ett sådant sätt att det varit svårt att nå fram i offentligheten med avvikande åsikter och alternativa bilder av skolan. Även de skribenter som normalt deltar i en kritisk kultur- och samhällsdebatt har varit förvånansvärt ointresserade av att ta skolan som utgångspunkt för diskussioner om samhälle och framtid. Det är ytterst olyckligt om det offentliga samtalet om skolan ofta är ensidigt, inte sätter in diskussionen i större sociala sammanhang och sällan vilar på idéer om vilken roll skolan bör spela för elevernas bildning och utbildning.

Skola och samhälle har i offentligheten glidit isär. Också i de positiva bilderna av barns och ungdomars utbildning framställs den ”goda skolan” som vore den en ö utan förbindelse med det samhälleliga fastlandet. Skolan diskuteras inte längre som ett samhällsbyggande projekt och som ett nav i samhällsutvecklingen.

Om samhällsdebatten ignorerar skolan och aldrig på allvar tränger in i dess problem kan de övergripande samhälleliga beslut som tas förvärra problemen istället för att lösa dem. Vi behöver en bred kritisk debatt om skola och utbildning som utgår från dagens och morgondagens samhälle och som bygger på praktisk erfarenhet och forskning.

Malmö högskola har från och med 2010 till och med 2012 varit värd för nättidningen S.O.S., Skola och samhälle. Mellan 2017 och 2019 var Linköpings universitet värd. Att ett lärosäte tar ansvar för att det finns en kritisk offentlighet, när det gäller viktiga samhällsfrågor som skola och lärarutbildning, borgar för kvalitet och saklighet. Ett sådant engagemang kan också ses som naturligt med utgångspunkt från grundläggande akademiska kunskapsvärden. Däremot är det inte en vetenskaplig tidning, det är ett forum för debatt.