Anette Jahnke: Läroplan eller lärarplan för svensk skola?

När sommarledigheten närmar sig och skolårets bokslut protokollförs ser 2024/2025 ut som ett utbildningspolitiskt turbulent år. Även om leveransen av konkreta skolreformer hittills är skral har det metaforiskt sätt haglat med både utredningar och utspel från regeringspartierna, ibland från partierna enskilt, ibland från hela laget. Vi avslutar detta skolår med en lite längre text, en essä av Anette Jahnke, som reflekterar kring lärarens och elevens roll i de idéer till läroplan som nyligen presenterats i regeringens utredning. (red).

Hon sprang in i skolan. På smala, hoppvänliga anklar. I sommarklänning, fast höstvinden ven. Hon var sex år. Det hon såg fram emot mest denna dag var att själv fylla på mjölk i ett glas i matsalens mjölkautomat. 6 890 undervisningstimmar senare stod hon där, finklädd på skolgården. Medan vi fotograferade upphörde hennes skyldighet att vara där – skolplikten. Vad var syftet med att hon hade befunnit sig i skolan under alla dessa år? Vad kommer syftet vara för barn som börjar skolan 2028 då en ny läroplan, Lgr28, är tänkt att träda i kraft – om förslagen i läroplansutredningens betänkande ”Kunskap för alla” realiseras?

Dagens grundskoleelever får en utbildning som ”syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden” (SFS 2010:800, 1 kap. 4 §). Dagens treåringar kommer (om utredningens förslag på skollagsförändringar går igenom) ges en utbildning som ”syftar till att förmedla och förankra kunskaper och värden hos barn och elever” (SOU 2025:19, s. 43). Perspektivförskjutningen tål att tänkas på.

Det primära syftet blir att någon förmedlar och förankrar kunskaper i eleverna. Denna någon är läraren, vars roll stärks gentemot elever och föräldrar. Detta görs till exempel genom att undervisningen definieras i skollagen, inte enbart som en process som leds av lärare, utan även ”bestäms” av läraren, och genom att det i läroplansavsnittet ”Elevers ansvar och delaktighet” tydliggörs att det är läraren som ”ansvarar för undervisningens innehåll och utformning” (SOU 2025:19, s. 99).

Lärarrollen stärks alltså. Samtidigt verkar staten stärka sin roll över lärarna. I förslaget till ny läroplan minskas målen för eleverna från 31 till 9, medan statligt fastställda riktlinjer och strategier för hur lärare ska undervisa och arbeta ökar. Förundrat börjar jag undra om det är en läroplan som utredningen presenterat, eller är det snarare en lärarplan?

I betänkandet anges till exempel att lärare ska ”leda strukturerad undervisning i grupp” och ”förankra kunskaper och färdigheter hos eleverna på ett så bestående sätt som möjligt” (SOU 2025:19, s. 97). Den sistnämnda riktlinjen preciseras ytterligare genom nio underrubriker. Vi kan läsa att detta ska ske genom att:

• ”medvetet välja och ordna innehåll” – det går inte att undvika att undra: till skillnad från omedvetet?
• ”hantera tid och resurser effektivt” – till skillnad från att slösa med tiden?
• ge ”eleverna tydliga instruktioner” – i stället för otydliga?
• rikta ”elevernas uppmärksamhet till ämnets innehåll” – i stället för att göra aktiviteter utan innehåll?
• ”återkommande ställa frågor” – i stället för att sporadiskt ställa frågor, eller att låta bli att ställa frågor?
• ge eleverna ”användbar” återkoppling – till skillnad från icke användbar?

Läraren Marie Wiman (20/3) konstaterar krasst att hon både blir ”öm på nästippen av allt näsknäppande” och ”snart flintskallig på hjässan av allt klappande” på hennes huvud.

Listan med riktlinjer ger intrycket att det rör sig om en yrkeskår som inte har någon utbildning. Jämför man med lärarutbildningens examensmål, nuvarande eller kommande, eller professionsprogrammets ambitioner, så framstår det som att lärare kommer vara överutbildade i relation till statens ”lärarplan”. Kanske kommer lärarutbildningen förkortas i framtiden, i takt med att avsnittet med riktlinjer och strategier växer?

Med strålkastarljuset riktat på läraren – vilken roll kommer sexåringen spela som kommer springa in i skolan 2028? En illustration av elevens roll ges av två nya inflikade ord i förslaget till justerad skollag, 3 kap. 2 §: Alla barn och elever ”ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att följa undervisningen …” (s. 45).

Om lärare ska gestalta, förmedla och förankra i grupp krävs att det finns en publik av elever som följer, mottar och är förankringsbara. Eleverna behöver tillhandahålla infästningspunkter där kunskaper i form av ”noggrant avgränsade och sekvenserade storheter” (s. 196) kan skruvas fast. För att ta emot – och för att det ska sitta kvar – krävs att eleverna ”tidigt inriktas på träning av grundläggande färdigheter, koncentration och uthållighet” (s. 20). Eleverna kommer, enligt avsnittet ”Elevers delaktighet och ansvar”, att ”ges möjlighet att uttrycka åsikter” som läraren väger in ”i förhållande till elevernas ålder och mognad” (s. 100).

När Pippi börjar skolan möter hon en fröken som ställer frågor till elevgruppen. Genom frågandet konstaterar fröken att 8 och 4 är 12. Då utbrister Pippi:

– Nä, min gumma lilla, nu går det för långt. Du sa själv alldeles nyss, att det är 7 och 5, som blir 12. Nån ordning får det lov att vara även i en skola.

Kära Pippi, visst kan det vara svårt att följa undervisningen, och uthålligheten kan tryta när uthållighet ska tränas. Om eleven inte lyckas följa undervisningen i grupp ska eleven ges stödundervisning – inte extra anpassningar inom ordinarie undervisning. Extra anpassningar är borttagna i utredningens förslag. Stödundervisningen kommer att ges, inte nödvändigtvis för att eleven lär sig bättre genom stödundervisning, utan för att eleven inte kan följa det läraren gör i enlighet med de riktlinjer och strategier som lärare är ålagda att arbeta efter (jmf. Leifler m.fl., 31/3).

Med en förmedlande lärare och en mottagande elevgrupp – vad är det som skickas mellan lärare och elev? Det som ska skickas och knytas fast i eleverna är kunskaper som beskrivs som fasta, beständiga och som ligger till grund för andra kunskaper. Eleverna ska kunna ”lita på att det man lär sig i grundskolan också kommer att vara betydelsefullt och giltigt senare i livet” (s. 193). Och, ”skolan behöver erbjuda eleverna andra typer av erfarenheter än vad de får i vardagslivet” (s. 879).

Sammanfattningsvis, med tydligt utmejslade lärar- och elevroller och ett fast kunskapsinnehåll med starkt fokus på vad som krävs längre fram i livet, undrar jag om eleverna kommer uppleva Lgr28-skolan som relevant och meningsfull här och nu?

Kanske är jag naiv, men vad hände med att se barn som kompetenta? Att de inte bara har viktiga åsikter, utan också kunskaper och erfarenheter att bidra med i klassrummet – som vi vuxna saknar och kan lära av.

Nisse, 13 år, sjöng med Håkan Hellström inför rekordpublik på Ullevi i pingsthelgen. Journalisten avslutar intervjun i SVT med en typisk vuxenfråga: ”Vad drömmer du själv om i framtiden?” Nisse konstaterar självklart: ”Jag vet inte, jag låter framtiden vänta. För nu är vi här.”

Nisse visar upp något centralt för oss vuxna: barnets närvaro i nuet. Ett nu som närmast följs av föräldrarna. Alex Schulmans artikel (DN, 30/9) med rubriken ”Jag vägrar acceptera att Skolverket dödar min sons läslust” indikerar att frågan om meningsfullhet och relevans kanske även kommer att ställas av föräldrar? Kommer Lgr28 ge mitt barn användbara kunskaper under uppväxten? Är grundläggande kunskaper tillräckliga för mitt barn, då vi alla vet att kunskap är ett mycket mer mångfacetterat och komplext begrepp i livet utanför Lgr28? Kommer mitt barns behov att mötas när skolans uppgift inte längre är ”att låta varje enskild elev finna sin unika egenart” (Lgr22)?

Visst kan det kännas tryggt som förälder att skolans uppdrag tydligt presenteras med underrubriker som alla börjar med att ”Skolan står för…”. Men, tänk om skolan kommer att stå still? Behöver det då skapas andra vägar till kunskap för 7-åringar och 12-åringar utanför det formella utbildningssystemet? (jmf. SKR:s omvärldsanalys från 2023). Kanske börjar föräldrar skicka sina barn på kvällsskolor där de möts av till exempel individualiserad undervisning, fördjupade kunskaper, ett utforskande förhållningssätt till kunskap, möta innovation och nytänkande, ämnesövergripande projekt och utveckling av sin digitala kompetens.

Det finns mycket mer att lyfta i den 900 sidor långa texten där dagens skola och läroplan bedöms vara för långtgående, överproblematiserad, överlastad, daterad, inkonsekvent, svårtolkad, överlappande, upprepande, obalanserad, orealistisk och ge utrymme för överanpassningar. Om de förändringar som nu föreslås i skollag och läroplan kommer att balansera upp detta – eller om även Lgr28 kommer visa sig vara för långtgående, fast åt andra hållet – återstår att se.

Utredningen lyfter förtjänstfullt vikten av att följa upp och utvärdera läroplansreformer. Dock saknas tålamod att vänta på resultat av uppföljning av Lgr22. I stället föreslås en tidsplan som medför att alla kommer få arbeta i ”hög takt” (s. 533).

Och mer arbete kommer det bli! Totalt 11 skolrelevanta utredningar har redovisats under 2024 och 2025, och ytterligare sju pågår just nu (Utbildningsdepartementet). ”Flooding the zone” med gedigna texter som alla målar en mörk bild av svensk skola – och indirekt av vår samtid.

Med det en sista reflektion: Skolan kan inte enbart förbereda barn för att hantera en mörk och problematisk framtid, skolan måste också förbereda elever för att ta sig an en ljus och oproblematisk framtid. För det är också underbart och fascinerande att leva på denna planet. Dagligen sker det fina saker runt om i världen – inte minst i svensk skola. Vi får inte glömma det. Barnen är vårt framtidshopp – men det är vår plikt att bära ansvaret för deras nu.

Hon sprang in i skolan med förväntan. Låt oss se till att hon – och alla andra – också springer ut därifrån med hopp.

Anette Jahnke, Forskare, process/projektledare, Ifous

Referenser

Jahnke, A. (2024, 19 december). Skolans vetenskapliga grund – förkrympt och instabil. Skola och samhälle. https://www.skolaochsamhalle.se/flode/anette-jahnke-skolans-vetenskapliga-grund-forkrymt-och-instabil/

Leifler, E. (2025, 31 mars). Emma Leifler m.fl.: Gäller den vetenskapliga grunden inte för alla? Skola och samhälle. https://www.skolaochsamhalle.se/flode/emma-leifler-m-fl-galler-den-vetenskapliga-grunden-inte-for-alla/

Lindgren, A. ().

Skolverket. (2022). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22). https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-lgr22-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet

Schulman, A. (2024, 30 september). Jag vägrar acceptera att Skolverket dödar min sons läslust. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/sverige/alex-schulman-jag-vagrar-acceptera-att-skolverket-dodar-min-sons-lust-att-lasa/

SFS 2010:800. Skollagen. (2010). https://www.sou.gov.se/pagaende-utredningar/utbildningsdepartementet/

SOU 2025:1. Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande. https://www.regeringen.se/contentassets/ff8d9a87571445c38afab38690c0c60e/kunskap-for-alla–nya-laroplaner-med-fokus-pa-undervisning-och-larande-sou-202519.pdf

Sveriges kommuner och regioner. (2023). Vägval för framtiden 5 – en spaning mot år 2035. https://skr.se/download/18.6ab5149b18acc28e1f823344/1695901660671/Vagval-for-framtiden-5.pdf