Anders Jönsson: Skolan NO-undervisning bygger på önsketänkande

Hur kan (och bör) undervisning i olika ämnen utformas? och varför? I dagens inlägg på Skola och Samhälle reflekterar Anders Jönsson kritiskt om undervisning i naturvetenskaperna med utgångspunkt i en bok av john L. Rudolph (red).

Jag har just läst boken “Why we teach science (and why we should)” av John L. Rudolph och det kan beskrivas som en befriande läsning. Jag skriver ”befriande” delvis på grund av hans lätt ironiska sätt att skriva, vilket gång på gång får mig att småle, men framför allt för att han är så rakt på sak och illusionsfri i sin framställning. Här förekommer inga ”skott från höften” eller önsketänkande, utan allt han levererar är väl underbyggt av statistik, historiska källor och vetenskapliga rapporter. Boken är visserligen skriven utifrån ett USA-perspektiv, men det är inte svårt att översätta innehållet till svenska förhållanden.

Det författaren tydligt visar, är att vi under lång tid har baserat undervisningen i naturorienterande ämnen på lösa – och ibland direkt felaktiga – antaganden. Det är därför inte konstigt att vi aldrig lyckas uppnå de mål vi har för undervisningen i dessa ämnen.

Undervisningen i NO-ämnen är av tradition sprängfylld med stoff i form av fakta, begrepp och andra detaljkunskaper. Även om det i perioder förespråkats andra typer av inriktningar, som olika former av ”inquiry learning” där eleverna ska lära sig ett undersökande arbetssätt snarare än fakta, så har dessa aldrig fått starkt fäste. Samma sak med dagens kursplaner, vilka omfattar argumentation och ställningstagande i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. Undervisning med sådant fokus existerar visserligen på sina ställen, men knappast på bred front. I den mån det finns en ”helt vanlig undervisning” i NO-ämnen, så har denna undervisning sitt huvudsakliga fokus på fakta, begrepp och andra detaljkunskaper, som testas med skriftliga prov.

Det finns flera problem med sådan NO-undervisning. Ett stort problem, som visats även i svenska studier, är att den skrämmer bort många elever från naturvetenskaperna. Eleverna upplever undervisningen i dessa ämnen som tråkig, verklighetsfrånvänd och meningslös. Undervisningen levererar inte heller det vi kanske hoppas på, som goda och användbara kunskaper i naturvetenskap. De flesta vuxna kan till exempel inte svara på enkla frågor som bara kräver de mest grundläggande kunskaperna i naturvetenskap. Det finns inga tydliga belägg för att personer med längre utbildning i naturvetenskapliga ämnen tar mer välgrundade beslut i frågor som kräver naturvetenskapliga kunskaper. Och – kanske värst av allt – allmänhetens förtroende för vetenskapen sjunker, medan konspirationsteorier och faktaförnekelse ökar, trots all den undervisning i NO-ämnen som eleverna i grundskolan får ta del av.

Om ovanstående stämmer, varför ändrar vi inte på undervisningen? Rudolph ger flera svar: (1) för att vi inte riktigt vet vad vi vill med undervisningen (och därför lätt påverkas av de som skriker högst), (2) för att det är mycket lättare att undervisa och bedöma fakta och detaljkunskaper än exempelvis vetenskaplig argumentation samt (3) för att vi utgår från övertygelser som inte stämmer (och därmed också är faktaförnekare i någon mån). Vi vill så gärna tro att eleverna faktiskt kommer ihåg och kan använda sig av de kunskaper de får genom undervisningen, trots att de bevisligen glömmer det mesta, aldrig använder kunskaperna när de lämnat skolan och eventuellt undviker naturvetenskap resten av livet. Vi vill också så gärna ge de som ska välja en naturvetenskaplig karriär så goda förkunskaper som möjligt, att vi kan tänka oss att ”offra” den stora majoritet av eleverna som inte tänker sig en sådan framtid.

Det Rudolph föreslår som alternativ till en faktabaserad undervisning, är en undervisning i naturorienterande ämnen som försöker återupprätta förtroendet för vetenskapen i samhället. En sådan undervisning har två komponenter. Den första är att ge en förståelse för vad naturvetenskap är och hur naturvetenskaplig kunskap kommer till (dvs. HUR vi vet saker och inte bara VAD vi vet). Detta kan man uppnå genom att studera historiska fall, som hur atommodellen eller evolutionsteorin utvecklats över tid, men också genom att ta del av aktuell forskning. Den andra är vetenskapens roll i samhället, till exempel vem som bedriver naturvetenskaplig forskning (vilket faktiskt inte längre är enbart medelålders vita män i labbrock) och hur man kan använda vetenskap som underlag i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. En sådan undervisning menar Rudolph är både rimligare utifrån vad människor faktiskt behöver för kunskaper, som för vad som faktiskt är möjligt att uppnå. Att människor skulle bli lockade av en karriär inom naturvetenskaperna utifrån en faktabaserad undervisning, eller att komma ihåg och kunna använda dessa kunskaper i sin vardag, är enligt Rudolph inget annat än önsketänkande.

Anders Jönsson, Professor i didaktik med inriktning naturvetenskapernas didaktik

One Comment on “Anders Jönsson: Skolan NO-undervisning bygger på önsketänkande

  1. Intressant artikel. Kan inte påminna mig att jag läst om dessa idéer hos svenska NO-didaktiker förut. Kanske dags för en förutsättningslös diskussion om hur NO-undervisningen bör utformas och gestaltas, särskilt mot bakgrund om alarmerande uppgifter om laborationer som tycks ha försvunnit på en hel del gymnasieskolor. Diskussionen borde även omfatta även lärarutbildningarna. Varför inte börja där?

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Malin Tväråna
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Janna Lundberg
Gunnlaugur Magnússon
Hanna Sjögren
Ola Uhrqvist

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »