Skola och SamhälleAnette Jahnke: Skolans vetenskapliga grund – förkrympt och instabil?
Ny lärarutbildning, nya läroplaner och ny elevhälsa – samtliga exempel på storskaliga reformer som enligt regeringen ska stå på vetenskaplig grund. I årets sista inlägg problematiserar Anette Jahnke bilden av forskning och vetenskap i media, politik och debatt och resonerar kring begreppet vetenskaplig grund (red).
Forskare ”sågar” regeringens satsning på akutskolor (Sveriges Radio, 6/12). Skolministern konstaterar att ”hjärnforskarna fullkomligt mosade” Skolverkets förslag på digitaliseringsstrategi (Studio ett, 12/11). Skolmyndigheterna har ”storstädat” sina webbplatser på uppdrag av regeringen, och hos Riksrevisionen pågår granskning av skolmyndigheternas och regeringens arbete med anledning av skoldebatten om skolans bristande vetenskapliga förankring.
Såga, mosa och städa. Vad säger dessa metaforer oss om hur vi förstår och uppfattar vetenskap i dagens skol-Sverige? Är vi på väg mot ett förkrympt och en förstelnad syn på vetenskap som en färdig produkt i termer av sågar, potatispressar och städmoppar? Vad är vetenskap? Vad är vetenskaplig grund? För skolan?
I guiden Fatta forskning på Forskning.se förklaras för allmänheten på ett förtjänstfullt sätt vad forskning är – om man begränsar det till de naturvetenskapligt präglade kunskapsområdena. Olika sidor i guiden avslutas med brasklappen: ”Vetenskapens värld är stor – denna guide är liten” med en uppmaning att ta kontakt om vad som fattas.
Ja, den vetenskapliga världen är stor. Om vi tillåter den att vara det. I det svenska vetenskapsbegreppet (som följer den germanska traditionen) inryms såväl de naturvetenskapliga områdena som humanvetenskaperna med sina kvalitativa forskningsideal och sin tusenåriga historia från tiden då universitet bildades. Två mänskliga projekt ryms i vetenskap, där den ena tar sin utgångspunkt i natur och den andra i kultur (Uggla, 2019).
Bengt Kristensson Uggla lyfte upp på seminariet ”Vetenskaplig grund – vad är det?” (10/12) i regi av forskningsinstitutet Ifous, att det svenska begreppet vetenskap håller på att förkrympas genom upprepade översättningar till det engelska science, som endast fångar de naturvetenskapligt präglade områdena. Vetenskap blir förkrympt till naturvetenskap. Vilket till viss del återspeglas i guiden Fatta forskning.
Men så har fallet inte varit för vetenskap med relevans för skolan. Där skulle nog en del hävda det omvända, att vetenskap för skolan har förkrympts till humanvetenskaperna. Det har länge framförts att naturvetenskapligt präglade kunskapsområden inte används i tillräcklig hög utsträckning i skolans verksamhet, i läroplaner, i lärarutbildning och fortbildning (se tex SOU 2024:81). På bred front utreds och ändras nu alla dessa styrningsinstrument. Vi kan om några år ta del av ny läroplan, ny lärarutbildning och nytt professionsprogram. Lärarutbildningsutredningen föreslår till exempel att en stor andel av dagens innehåll i den utbildningsvetenskapliga kärnan byts ut mot kognitionsvetenskap, som ofta benämns som science of learning (Linderoth, 14 december). Blivande lärare ska utveckla kunskaper om så kallade evidensbaserad vetenskaplig grund och de lärarutbildare som ”inte vill eller kan växla över till att undervisa i kognitionsvetenskap kan bli övertaliga” (SOU 2024:81, s. 356).
Är detta bra eller dåligt? Det beror på hur vi betraktar vad vetenskap med relevans för skola är och hur vi uppfattar metaforen ”grund”. För att belysa detta ska vi ta hjälp av ett citat från Karl Popper, och som Bengt Kristensson Uggla citerar i sin bok (2019, s. 235):
Vetenskapen vilar inte på solitt urberg. Teoriernas djärva struktur reser sig liksom över ett träsk. Det är som ett hus byggt på pålar. Pålarna slås ned i träsket från ovan, men inte ned till en naturlig eller ’given’ grund; och om vi upphör att slå ned pålarna djupare, är det inte för att vi nått fast mark. Vi upphör helt enkelt när vi är tillfreds med att pålarna är stabila nog att bära strukturen, åtminstone för tillfället.
För det första kan metaforen grund i ”vetenskaplig grund” tolkas som något stabilt där stabilitet utgörs av grunden självt och dess egenskaper. Citatet av Popper pekar på att stabiliteten inte utgörs av något ”solitt urberg” som bara finns där om vi gräver tillräckligt länge utan stabiliteten utgörs av oss människor, vårt arbete och våra bedömningar.
Men, vetenskapens hus står inte på en påle utan flera. Mer än en påle krävs för stabilitet. Komplexa problem i världen behöver belysas utifrån olika utkiksposter och ”bräckliga teorier”. Och det är här det kan bli problem. Tyvärr finns det en tendens, att de båda olika projekten (naturvetenskap respektive humanvetenskaperna) ensamma hävdar att de äger den enda och rätta förståelsen av världen (Uggla, 2019). En illustration av problematiken kan ges av ett X-inlägg av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap och expert i läroplansutredningen. I inlägget beskriver hon sin syn på forskning som baseras på fallstudier, intervju- eller observationsstudier och där resultateten visar hur något kan vara och baseras på forskarens tolkningar inom ramen universitetets praktik. Enligt henne är detta inte ”vetenskaplig verksamhet, snarare en form av litterär eller terapeutisk verksamhet.”
Det finns en risk att de förändringar som är på gång inte gör skolans vetenskapliga grund stabilare utan ironiskt nog instabilare då man i för stor utsträckning hävdar ensamrätt till vad vetenskap med relevans för skolan är.
Metaforen ”grund” kan dessutom leda tanken till vetenskap som en färdiggjuten produkt. Som doktorand i matematik möttes jag ofta av föreställningen av att all matematik redan var färdigställd och ingen ny matematik skapades. Men vetenskap är resultaten av ett människligt pågående arbete som kännetecknas av oenighet, opposition, nya upptäcker och nya uppfinningar (Uggla, 2001). Det finns en dubbelhet i den vetenskapliga verksamheten – vi ska både lita på de bräckliga teorierna och våga agera SAMTIDIGT som vi ska vara beredda på att de kan förändras eller förkastas till förmån för något ännu mer tillförlitligt. Det som vi behöver inse är att detta är inte är något fel, utan det som gör vetenskapen så framgångsrik.
För tillfället görs bedömningen att kognitionsvetenskapens ”påle” är stabil nog att dess teorier kan brukas, vilket är glädjande. Men problem blir det om dessa teorier uppfattas som färdiggjutna produkter en gång för alla som kan brukas för att såga, mosas eller städa bort andra pålar. Det finns en risk att vi slänger ut barnet med badvattnet.
Vi människor är intresserade av att veta om det vi gör fungerar. Vi vill förstå vad som sker. Men vi människor har också ett tredje kunskapsintresse som vi bör aktivera. Vi har ett intresse för och behov av att granska och frigöra oss från dolda styrmekanismer som gör vårt samhällsuppdrag svårt att genomföra. Utifrån ett sådant intresse finns det all anledning att se upp med den politiska styrningen som just nu pågår av vilken grund och vilken vetenskap skolans utbildning ska vila på eller inte. Det finns risk för att skolans verksamma får hoppa mellan olika smala vetenskapliga grunder i takt med politikens skiftande prioriteringar och ideologiska inriktningar.
Anette Jahnke, forskare, process/projektledare Ifous
Referenser
Gulz, A. [@GulzAgneta]. (2024, 5 juli). Instämmer till 100%. [Inlägg]. X. https://x.com/GulzAgneta/status/1810384185561133138
Ifous. (2024) Mötesplatsen: Vad är det? https://ifous.se/motesplatsen-vad-ar-det/
Kristensson Uggla, B. (2019). En strävan efter sanning: vetenskapens teori och praktik. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Linderoth, J. [©JLinderoth]. (2024, 14, december). Hur kognitionsvetenskap skall förstås i lärarutbildningsutredningen SOU 2024:81. [Video]. Youtube. https://youtu.be/0CB-Fs5VRsM?si=g_leJqN5RCqn6Z7Z
SOU 2024:81, Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning. en reformerad lärarutbildningSOU 2024:81
One Comment on “Anette Jahnke: Skolans vetenskapliga grund – förkrympt och instabil?”
Lämna ett svar
STÖD SKOLA OCH SAMHÄLLE!
Skola och Samhälle är en ideell förening. Vi som arbetar med S.O.S. gör det helt utan ersättning. Alla bidrag till en fortsatt kritisk debatt om skola och lärarutbildning mottages tacksamt!
Swisha till: 123 589 43 73
Hej Anette, vi har just gjort klart en bok Fasciaguiden 1. Den skulle kunna vara bra att använda i skolan!
Boken finns på Adlibris, Bokus mg
Vi tar upp förutom fascia den vetenskapliga grunden och vad det härstammar.
Fascia blev 2018 ett nytt organ och ger grunden till ett nytt vetenskapligt paradigm.
Länk till en animering, Fascia och den levande kroppen
https://fasciaguide.com/se/insights/fascia-och-den-levande-kroppen/