Cilla Dalén och Eric Haraldsson: Så rekryterar du en skolbibliotekarie
![](https://www.skolaochsamhalle.se/wp-content/uploads/2017/12/library-425730_960_720-640x420.jpg)
En reglering av elevernas tillgång till skolbibliotek med tydligare krav på såväl skol- som huvudmannanivå. Bland kraven är att skolbibliotek ska bemannas med utbildad personal. Cilla Dalén och Eric Haraldsson skriver i veckans inlägg några råd om hur skolor och huvudmän bäst kan rekrytera och behålla skolbibliotekarier. (red).
Äntligen talas det tydligt om att alla skolbibliotek bör bemannas med fackutbildade bibliotekarier! Men hur gör vi det verkligt i praktiken?
Enligt beslut i riksdagen den 20 november 2024 ska alla elever ha tillgång till skolbibliotek som i första hand ska bemannas med utbildade bibliotekarier. Dessutom ska alla huvudmän ha en plan för sin biblioteksverksamhet. Den här är mycket bra men kräver också en del när det verkställs.
Vi som skriver denna text har båda två jobbat länge under goda förutsättningar i grundskolor, vi har trivts med våra jobb och sett att vi bidragit till elevernas lärande och skolornas utveckling. Vi vet att rekrytering av fackutbildade bibliotekarier till alla Sveriges skolor kommer att vara en utmaning. Det behöver utbildas fler bibliotekarier (se till exempel Skolbibliotek för bildning och utbildning SOU 2021:3) men det är också så att många nyutbildade bibliotekarier inte är intresserade av att börja arbeta i skolvärlden. Uppdraget som skolbibliotekarie kan framstå som otydligt, och den upplevda statusen kring yrket är ofta låg. Dessutom beskriver många idag aktiva skolbibliotekarier sin roll som ensam, ibland även utsatt, och med bristande samverkan med såväl lärarkollegor som skolledning. Risken finns att potentiella skolbibliotekarier helt avskräcks från yrket.
Mot denna bakgrund vill vi förklara vad vi tror att skolledare och huvudmän behöver göra för att kunna rekrytera bibliotekarier till sina grundskolor i syfte att skapa en långsiktigt hållbar och pedagogiskt meningsfull verksamhet. Konkurrensmässiga löner och förmåner spelar föga förvånande en ansenlig roll, men utöver sådana självklarheter vill vi ge dig som snart ska rekrytera din första skolbibliotekarie några goda råd på vägen.
Huvudmän inom skolan ska enligt riksdagsbeslutet upprätta en plan för biblioteksverksamheten. I kommuner och koncerner med flera skolenheter finns här ett stort värde, såväl ekonomiskt som likvärdighetsmässigt, i att vissa delar av skolbiblioteksverksamheten sköts centralt av en skolbibliotekscentral eller en central samordnare. Dessa bör hantera
- upphandling och support för bibliotekskatalog och andra databaser,
- nätverk och fortbildning för bibliotekarierna ute på skolorna,
- centrala resurser i form av böcker på till exempel mångspråk som kan deponeras på skolor vid behov,
- central resurs i form av klassuppsättningar av varierad litteratur för lärarna att arbeta med samt
- stöd till rektorer vid rekrytering av nya bibliotekarier.
Dessa punkter utgör en god grundnivå, men ambitiösa huvudmän som strävar efter ännu bättre förutsättningar för alla sina elever kan göra mer. Exempelvis har kommuner genom delvis centralt finansierade mentorskap och stödinsatser till skolor och nyanställda skolbibliotekarier lyckats bli långsiktigt attraktiva arbetsplatser med hög likvärdighet.
Rektor bör sedan, med huvudmannen i ryggen, utforma skolbibliotekarietjänsten så att skolbibliotekarien får de förutsättningar den behöver för att motsvara de förväntningar som finns på verksamheten. Ju lägre tjänstgöringsgraden är, desto större andel av tiden kommer självklart att gå åt till ren administration. Inte olikt en bagare som bara har tid att beställa ingredienser och aldrig hinner baka.
För även helt bortsett från det pedagogiska arbetet med centralt innehåll och kunskapskrav tar det tid också tid att sköta medierna i ett skolbibliotek. Ju mer eleverna börjar låna, tipsa varandra, önska inköp och reservera titlar, desto mer tid tar denna administration. För att bygga en läskultur på en skola hjälper inte trollspön. Det krävs tid och enträget arbete!
Vi har båda arbetat heltid på skolor med 250-400 elever. Detta har möjliggjort regelbunden samverkan med lärare såväl i klassrummen som i skolbiblioteket, samarbeten med fritidshemmet, samt verksamhet direkt riktad till eleverna under deras raster och fritid. Vi har haft reell möjlighet att främja alla våra elevers språkutveckling och digitala kompetens, de båda områden som definieras som skolbibliotekets uppdrag i skollagen.
För att bibliotekarien ska känna att den har ett rimligt uppdrag och bli sugen på att söka tjänsten bör
- rektor vara bibliotekariens närmsta chef eftersom den pedagogiska verksamheten i skolbiblioteket ska prioriteras med hela skolans bästa för ögonen,
- bibliotekarien få ordentligt med tid för inläsning av litteratur och planering tillsammans med skolans övriga pedagogiska personal samt
- nätverkande och intern fortbildning med bibliotekarier på andra skolor uppmuntras.
Rektor behöver också göra tydligt att den nyanställda bibliotekarien kommer få en bra introduktion på skolan. Det kan vara svårt att komma in på en ny arbetsplats, speciellt i en roll som kanske inte funnits tidigare. Vi föreslår att rektor ger en nyanställd bibliotekarie stöd genom att
- tillsammans med skolbibliotekarie och arbetslag upprätta en konkret och utvärderingsbar arbetsplan för skolbiblioteksverksamheten utifrån den egna skolans förutsättningar,
- utse en mentor, någon som bibliotekarien kan fråga om allt en nyanställd undrar, samt
- planera in besök på lektioner och i fritidshemmet så att bibliotekarien lär känna verksamheten.
Om så många rektorer och huvudmän som möjligt tar fasta på våra rekommendationer så tror vi att rollen som skolbibliotekarie på Sveriges grundskolor kommer att bli mer tydlig och greppbar för arbetssökande bibliotekarier. Med en välformulerad platsannons där rektor visar att skolbibliotekarien kommer att få goda förutsättningar att tillsammans med skolans pedagogiska personal göra skillnad för elevernas kunskapsutveckling får vi så många fackutbildade bibliotekarier som möjligt att välja detta roliga och meningsfulla yrke.
Vi vet att med rätt förutsättningar är arbetet som skolbibliotekarie såväl otroligt stimulerande som enastående meningsfullt. Nu hjälps vi åt att sprida det!
Cilla Dalén och Eric Haraldsson, erfarna och prisbelönta skolbibliotekarier
Tack Cilla och Eric! Så bra skrivit! ⭐️
Tack, Cilla och Eric, för ert tydliga, informativa och inspirerande inlägg!
Ett skolbibliotek värt namnet – adekvat bemannat både när det gäller bibliotekariens utbildning, och i tillräcklig tidsomfattning för uppdraget – är en mycket viktig faktor för elevers läsutveckling och därmed skolframgång, det har en betydande mängd forskning visat.
En fungerande skolbiblioteksverksamhet, där bibliotekarien samverkar med lärarna i det språkutvecklande och läsfrämjande arbetet, såväl som i arbetet med medie- och informationskunnighet (MIK) kan bidra till att lösa många av de problem som svensk skola har brottats med under de senaste decennierna. Nu behöver detta bli verklighet – för alla Sveriges elever!
Anna Strid, lärare, föreläsare och tidigare språk-, läs- och skrivutvecklare.