Skola och SamhällePedro De Bruyckere: Det finns ett korn av sanning i varje lögn – Inlärningspyramiden
Pedro de Bruyckere, utbildningsforskare och lärarutbildare från Gent, tar sig an ännu en av de mest seglivade myterna om inlärning och undervisning: den om Inlärningspyramiden. Tidigare avsnitt kan du läsa här, här, här och här (red).
Om du frågar mig om vilken myt som är min favorit, så skulle jag svara att jag avskyr dem allihop. Men, då skulle jag ljuga. Den andra myt jag någonsin undersökte och som till slut tog fyra veckor av mitt liv, är inlärningspyramiden. Det är hög tid att kontrollera bitarna av sanning i denna myt, för som alltid finns det sådana och jag kommer att diskutera två av dem.
Varför är pyramiden en myt?
Först måste du naturligtvis veta varför pyramiden är fel. Medan pyramiden till synes har många olika mödrar och fäder, så var den ursprungligen baserad på Edgar Dales koniska erfarenhet (1946), som i sig hade fördelar. Men hans kon inkluderade inga procenttal. Den äldsta källa vi hittat för procenttal var från 1912 och de var påhittade (se de fyra artiklarna av Subramony et al. från 2014). Procentsatserna är för snyggt avrundade, vilket är nästan omöjligt i vetenskaplig forskning och bör utlösa en varningslampa.
Lalley och Miller (2007) gjorde omfattande arbete med pyramiden. De drog slutsatsen att det inte gick att fastställa någon signifikant skillnad i effektivitet mellan de olika metoderna. I själva verket borde pyramiden vara mer fyrkantig, inte triangulär, med alla procentandelar fördelade lika. Men då skulle det förmodligen inte vara lika lätt att övertyga människor om att pyramidens lägsta steg är det viktigaste.
Eller ännu enklare: om pyramiden är rätt, finns det verkligen en enda metod för undervisning som fungerar bäst i varje sammanhang, för varje syfte och med varje elev. Jag tror inte att någon lärare skulle gå med på det?
Ett första sanningskorn: konkret till abstrakt
Det första sanningskornet kommer från den ursprungliga erfarenhetskonen. Dales arbete var en enkel och effektiv, intuitiv modell för graden av konkretition hos olika audiovisuella medier. Dale använde inga nummer eller undervisningsmetoder och gick till och med så långt som att varna läsarna för att betrakta banden på konen som stela, oflexibla uppdelningar. Han sade att kon- designen bör betraktas som en slags visuell metafor för upplevelser av inlärning med olika typer av audiovisuella material arrangerade i ordning för ökad abstraktion. Att förflytta sig från konkret till mer abstrakt är ofta en bra idé. De Block & Heene (1986) hävdar t.ex. att det är bättre för lärare att gå från konkreta illustrationer via schematiska arrangemang till abstrakta begrepp. Observera att det alltid finns undantag.
Ett andra sanningskorn: mikroundervisning
Det finns en situation där eleverna undervisar varandra, vilket leder till mycket effektivt lärande. Det kallas mikroundervisning. I sin bok Visible learning beskriver John Hattie mikroundervisning som en praxis som ofta används i laboratoriemiljö och som ”vanligtvis involverar lärarkandidater som genomför (mini-) lektioner för en liten grupp elever och sedan deltar i en diskussion efter lektionen” (2009, s. 112), och fast Hattie beskriver att det har en enorm effektstorlek, så är det fel att tro att detta är bevis som visar att det lägsta steget i inlärningspyramiden verkligen är viktigare än resten. I vår bok från 2015 (De Bruyckere, Kirschner, & Hulshof, 2015) förklarar vi att det inte är så enkelt:
… en avgörande del av mikroundervisningen är en debriefing där lektionen granskas för att förbättra undervisningen och upplevelsen av inlärningen. Omedelbar feedback och stöd, tillsammans med nya chanser att öva baserat på feedback och stöd, ligger till grund för mikroundervisningen. Med andra ord, det avgörande elementet i den här strategin är diskussionen och den personliga feedback den genererar. Det verkar som om metoden framför allt är effektiv för att lära människor att undervisa, snarare än för att skaffa och komma ihåg innehåll (vilket man hoppas att eleverna redan har gjort innan de deltar i mikroutbildning!). Som sådan är det en länge använd teknik för utbildning av både lärarkandidater och lärare i tjänst och har använts sedan starten i början av 1960-talet som ett sätt att utbilda lärare och blivande lärare.
Pedro De Bruyckere är pedagogisk forskare och lärarutbildare vid Arteveldehogeschool i Gent sedan 2001 och Leiden University sedan 2018. Han är medförfattare till boken Moderna myter om lärande och utbildning tillsammans med Paul Kirschner och Casper Hulshof och den egna boken The Ingredients for Great Teaching. Han bloggar på http://www.theEconomyofMeaning.com och finns på Twitter som @thebandb. Översättningen gjord av Sara Hjelm.
Referenser:
Subramony, D., Molenda, M., Betrus, A., & Thalheimer, W. (2014). Timeline of the mythical retention chart and corrupted dale’s cone. Educational Technology, 54(6), 3124. Dale, E. (1946). Audio-visual methods in teaching. New York: Dryden Press 1954, 1969.
De Block, A., & Heene, J. (1986). Inleiding tot de algemene didactiek. Standaard.
De Bruyckere, P., Kirschner, P.A., & Hulshof, C.D. (2015). Urban myths about learning and education. Academic Press.
Hattie, J. (2009). Visible learning: A synthesis of over 800 meta- analyses relating to achievement.
Lalley, J. P., & Miller, R. H. (2007). The learning pyramid: Does it point teachers in the right direction? Education, 128(1), 64-80.
Subramony, D., Molenda, M., Betrus, A., & Thalheimer, W. (2014). The mythical retention chart and the corruption of dale’s cone of experience. Educational Technology, 54(6), 616.
Subramony, D., Molenda, M., Betrus, A., & Thalheimer, W. (2014). Previous attempts to debunk the mythical retention chart and corrupted dale’s Cone. Educational Technology, 54(6), 1721.
Subramony, D., Molenda, M., Betrus, A., & Thalheimer, W. (2014). The good, the bad, and the ugly: A bibliographic essay on the corrupted cone. Educational Technology, 54(6), 2231.
One Comment on “Pedro De Bruyckere: Det finns ett korn av sanning i varje lögn – Inlärningspyramiden”
Lämna ett svar
STÖD SKOLA OCH SAMHÄLLE!
Skola och Samhälle är en ideell förening. Vi som arbetar med S.O.S. gör det helt utan ersättning. Alla bidrag till en fortsatt kritisk debatt om skola och lärarutbildning mottages tacksamt!
Swisha till: 123 589 43 73
Sverige hade en typ av inlärningspyramid redan 1901 i H. S. Hermods tidning “Korrespondens”. Hermod publicerade en välkänd illustration om fördelen av “Undervisning pr Korrespondens” (Gaddén 1973, s 48). Den ena texten: “Går ofta in genom ena örat och ut genom det andra”. Den andra texten: “Blir kvar”.
Det behövs dock en annan hjälp när Skolverket bjuder in till förslag om revidering av Lgr 11.
http://www.kunskapsvetenskap.se
/Skolverket Lgr 11 – Lärandets rotmetaforer i revidering/