Skola och SamhällePramling: Tioårig skola ökar ojämlikheten
Regeringens förslag om ett ersättande av frskoleklassen med årskurs 1, och en förlängning av grundskolan med ett skolår, kommer inte att leda till ökande kunskaper, varnar Niklas Pramling.Den svenska förskoleklassens funktion som brygga mellan förskola och grundskola riskerar att gå om intet, och skribenten menar att förslaget står i strid med både rådande forskning och erfarenheter från liknande modeller som provats i andra länder (red.).
Nyligen kom beskedet om att regeringen beslutat om en tioårig skola, där förskoleklassen ersätts av nya årskurs 1 (). Enligt pressmeddelandet: ”Regeringen har nu gått vidare med förslaget om att göra grundskolan tioårig. Genom att ersätta förskoleklassen med en ny första årskurs i grundskolan får eleverna bättre möjlighet att utveckla grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna.” Påståendet om att denna förändrings kulle leda till en positiv utveckling hos eleverna saknar, som jag diskuterar nedan, stöd i forskning. Vidare meddelas: ”Införandet av en tioårig grundskola leder också till färre övergångar mellan skolformer för eleverna, vilket annars kan vara ett hinder för en kontinuerlig progression i deras lärande.”
Beslutet reser en rad frågor, om utbildning, undervisning, pedagogik och likvärdighet i det svenska skolsystemet. I sin debattartikel, där hon kraftfullt argumenterar mot förslaget, citerar Aringer utbildningsminister Johan Pehrson, som säger att undervisningen i årskurs 1 ska ”komma upp i den traditionella pedagogik som gäller i grundskolan” och att undervisningen ska fokuseras på att ”läsa och räkna och skriva och traggla detta om och om igen”. Det är anmärkningsvärt att ett begrepp som traggla används för att beskriva pedagogikens kärna – ett ord som för tankarna till mekanisk upprepning snarare än förståelse. Här framträder ett pedagogiskt ideal där kunskap likställs med inlärning av färdiga fakta, som barnet sedan förväntas återge i identisk form. Det finns inga spår av meningsskapande, sammanhang, förståelse eller att omvandla information till faktisk kunskap. Det är ett synsätt som går på tvärs mot vad både forskning och erfarenhet visar är verksamt i barns tidiga lärande.
Den nu beslutade förändringen har redan prövats i vårt grannland Norge. I Svenska Dagbladet intervjuas professor Elisabeth Bjørnestad, som lett utvärderingen av förändringen där. Hon säger, ”- Det viktigaste resultatet är att leken har blivit väldigt reducerad jämfört med intentionen i reformen.” Hon berättar vidare hur reformen innebär att fokus ökade på ”kunskap även för sexåringarna i årskurs 1 i och med läroplanen 2006. Men ganska snart uttrycktes oro för de små barnens trivsel och minskad motivation att lära. I läroplanen 2020 lyftes leken upp igen”. Det är noterbart att i Norge reducerades alltså leken – i motsättning mot intentionen – medan i Sverige är redan intentionen att leken inte ska ha någon plats i undervisningen av sexåringarna. Där ska de alltså, enligt utbildningsministern, istället ”traggla”. Det är inte svårt att inse vad en sådan förändring kommer att innebära för barnens upplevelse av meningsfullhet och motivation att engagera sig i skolan. Hur går det då med kunskapsutvecklingen? Bjørnestad konstaterar utifrån utvärderingen att ”- Ett av målen var att öka genomsnittet i PISA-resultaten, men det har inte skett. Läslusten och trivseln har också minskat bland norska barn”. Och vidare, ”Resultaten 2022 visade på en tillbakagång på alla områden: matematik, läsning och naturvetenskap. Aldrig tidigare hade så många norska elever varit på den lägsta kunskapsnivån i matematik och naturvetenskap.” Inte ens från vårt grannland, som delar mycket vad gäller förskola och skola med Sverige, vill alltså regeringen och Sverigedemokraterna dra lärdom. Det kan noteras att även internationellt har förändringen lett till förvåning.
Förskoleklassen infördes just för att utgöra en brygga mellan förskolans och skolans skilda pedagogiska traditioner. För att stötta barn i att gå från förskolan till skolan har förskoleklassen varit mycket värdefull. Många barn – särskilt de vars hemspråkliga miljö är relativt långt från skolans språkmiljö – har svårigheter i att identifiera vad som förväntas av dem i skolan, i betydelsen att kunna urskilja på vad sätt de förväntas delta, i vilken språklig genre de förväntas svara och resonera osv. Förskolans kommunikativa genre är till stor del narrativ, medan den i skolan väsentligen är paradigmatisk: enkelt uttryckt är detta skillnaden mellan ett sätt att skapa mening och kunskap om världen genom berättelser och egnas och andras erfarenheter kontra att organisera världen i kategorier (Kurth et al., 2002; Pramling & Pramling Samuelsson, 2012). Utan den stöttning som förskoleklassen kan erbjuda i att brygga mellan dessa institutioners pedagogiska praktiker kommer många grupper av barn att få än svårare att delta i och tillägna sig undervisningen i skolan. Utan den förberedelse för skolan som förskoleklassen kunde erbjuda blir en kritisk fråga därför på vilket sätt skolan nu blir förberedd på att på ett bra och inkluderande sätt ta emot alla barngrupper så de har reell möjlighet att tillägna sig undervisningen. Denna fråga är helt osynlig i regeringens påståenden om vinsterna med den beslutade förändringen.
I Betänkande av utredningen om en tioårig grundskola (SOU 2021:33) finns en bilaga som redovisar hur forskningen om vad som gynnar barn i skolstartsåldern ser ut. Forskningsöversikten är skriven av Helena Ackesjö vid Linnéuniversitetet och Sven Persson vid Malmö universitet.
Efter att ha gått igenom en mycket stor mängd forskningsstudier drar forskarna slutsatsen att ”det krävs en utvidgad undervisningsrepertoar under de första skolåren” (s. 613). Denna utvidgade undervisningsrepertoar sammanfattar de i följande punkter:
- undervisning som gör barnen till aktiva utforskare snarare än passiva mottagare,
- undervisning som är inkluderande och relationsskapande,
- undervisning som är lekintegrerad som stöttar och expanderar barnens lärande,
- balans mellan vuxenstyrda och barninitierade aktiviteter, samt
- att barns tidiga utveckling av litteracitet och matematiska kunnande tas i beaktande i undervisningen (Ackesjö & Persson, 2021, s. 613f.)
Det kan noteras att den ”traditionella pedagogik” som utbildningsminister Johan Pehrson förespråkar och specificerar i termer av att ”traggla” är den direkta motsatsen till allt detta:
I stället för att bygga vidare på barns tidigare erfarenheter och ge utrymme för delaktighet, utforskande och meningsskapande, reduceras barn i detta ideal till passiva mottagare av information. Undervisningen blir ensidigt vuxenstyrd, där läraren förmedlar färdig kunskap (eller snarare information) som barnet förväntas ta emot och återge, utan att barnets perspektiv, frågor eller tidigare lärande ges något utrymme. Lek, som enligt forskningen är en central del i barns lärande, har ingen plats i denna modell. Inte heller inkludering, relationsskapande eller balans mellan barns och vuxnas initiativ. Det är en pedagogik som börjar om från noll – som ignorerar vad barn redan kan och vet från förskolan, och som ersätter ett utforskande arbetssätt med ren informationsöverföring. Vad utbildningsministern förespråkar och regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna nu beslutat om innebär alltså inte bara att bortse ifrån vad forskningen säger utan att driva den raka motsatsen till vad forskningen säger. Detta samtidigt som skolan (inklusive förskolan) ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Beslutet att ersätta förskoleklassen med nya årskurs 1 är djupt problematiskt av flera skäl. Det innebär:
- Att förändra utbildningssystemet i avsaknad av vetenskaplig grund och rentav i direkt motsats till vad forskningen säger
- Att inte dra lärdom av hur motsvarande förändring fallit ut i vårt grannland Norge, utan istället begå samma misstag trots insikterna som idag finns därifrån
- Att den svenska skolan kommer att bli ännu mer ojämlik, då det stöd som förskoleklassen kunnat erbjuda för de många barngrupper vars hemspråkliga miljöer ligger långt ifrån skolans formella språkmiljö nu försvinner. Därmed försvagas skolans kompensatoriska uppdrag, och risken ökar att redan existerande skillnader mellan elevgrupper förstärks snarare än motverkas.
Sammanfattningsvis innebär beslutet att ersätta förskoleklassen med årskurs 1 en reform som går emot etablerad forskning, ignorerar tidigare erfarenheter från ett jämförbart land och försvagar skolans kompensatoriska uppdrag. I praktiken riskerar detta att förstärka och befästa de ojämlikheter som skolan borde motverka. I stället för att vara en inkluderande startpunkt för alla barn blir skolstarten en tidig selektion, där vissa grupper får svårare att delta på lika villkor från början.
Notering: En längre version av denna text har tidigare publicerats i medlemstidningen OMEP-nytt, nr. 1, 2025. OMEP (Organisation Mondiale pour l’Education Préscholaire) är en politiskt och ekonomiskt obunden organisation som verkar för barns bästa. Texten återpubliceras här med tillåtelse av Svenska OMEP.
Niklas Pramling, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet
Referenser
Ackesjö, H., & Persson, S. (2021). Forskningsöversikt. I SOU 2021:33 Betänkande av utredningen om en tioårig grundskola: Bilaga 3 (s. 579–632). Utbildningsdepartementet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/05/sou-202133/
Aringer, J. (2024-09-25). Ni förändrar skolan på tvärs mot forskningen. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/yE8AGA/forskare-pehrson-forandrar-skolan-pa-tvars-mot-forskningen
Asker, A. (2024-10-25). Nya förslaget testat i Norge: ”Ingen succé”. Svenska Dagbladet.
Bryant, M. (2024-09-19). Swedish children to start school a year earlier in move away from play. The Guardian. https://www.theguardian.com/world/2024/sep/19/swedish-children-to-start-school-a-year-earlier-six
Friedman, L. (2024-09-17). Förslag på tioårig grundskola sågas av forskare. Dagens Arena. https://www.dagensarena.se/innehall/forslag-pa-tioarig-grundskola-sagas-av-forskare/
Kurth, L. A., Kidd, R., Gardner, R., & Smith, E. L. (2002). Student use of narrative and paradigmatic forms of talk in elementary school science. Journal of Research in Science Teaching, 39(9), 793–818.
Pramling, N., & Pramling Samuelsson, I. (2012). School readiness and school’s readiness: On the child’s transition from preschool to school. In S. Suggate & E. Reese (Red.), Contemporary debates in childhood education and development (s. 133–142). Routledge.
Pramling Samuelsson, I., & Tallberg Broman, I. (2024-09-21). Debatt: Satsa på barns lärande – inte på skenreformer. Dagens ETC. https://www.etc.se/debatt/satsa-paa-barns-laerande-inte-paa-skenreformer
Regeringens beslut om En tioårig skola (2025-03-14). https://regeringen.se/pressmeddelanden/2025/03/regeringen-har-beslutat-om-propositionen-en-tioarig-grundskola/
SOU (2021:33). Betänkande av utredningen om en tioårig grundskola: En tioårig grundskola – Införandet av en ny årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/05/sou-202133/
One Comment on “Pramling: Tioårig skola ökar ojämlikheten”
Lämna ett svar
STÖD SKOLA OCH SAMHÄLLE!
Skola och Samhälle är en ideell förening. Vi som arbetar med S.O.S. gör det helt utan ersättning. Alla bidrag till en fortsatt kritisk debatt om skola och lärarutbildning mottages tacksamt!
Swisha till: 123 589 43 73
En intressant och välargumenterad artikel. Jag har förståelse för åsikterna som förs fram. Däremot är jag tveksam till om det finns den evidens för författarens argumentation som han hävdar.
När det gäller Norge så visade resultaten på en tillbakagång på alla områden: matematik, läsning och naturvetenskap. Aldrig tidigare hade så många norska elever varit på den lägsta kunskapsnivån i matematik och naturvetenskap.
Utvärderingen kopplar detta till att man lät pedagogerna från förskoleklassen ta hand om undervisningen i åk 1.
I Sverige trycker nu lärarfacket på för att förskollärarna ska ansvara för undervisningen. Men det är inte självklart. Lärarfacket representerar i detta fall ett särintresse.
Det finns ingen anledning att göra om det norska misstaget.