Skola och SamhälleSilvia Edling & Jesper Sjöström: Vikten av ett professionsfält för lärare
Nyligen lämnades utredningen för ny organisation och innehåll av lärarutbildning in till regeringen. I veckans inlägg ger Silvia Edling och Jesper Sjöström både perspektiv och farhågor på utredningens förslag. (red)
Lärarutbildning har länge varit föremål för allmänhetens och medias intresse. Utbildningen regleras hårt av staten, har fler mål än många andra utbildningar och har tvingats genomgå en rad större reformer som har försvårat långsiktigt arbete.
Edlings och Liljestrands översikter över mediedebatten om lärarutbildning har visat att debatten i regel är onyanserad, polariserande och förs av ett fåtal personer som inte forskar om lärande och lärarutbildning. Samtidigt ger exempelvis Hultén, Sunnecrantz och Wiklund belägg för att mediedebatten både färgas av och färgar politiska reformer och argument återkommande i media utanför det pedagogiska/didaktiska forskningsfältet. Det speglas tydligt i Utredningen om att Utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna.
Vi delar utredningens slutsatser om att det finns aspekter som behöver stärkas inom lärarutbildning såsom:
- en tydligare vetenskaplig professionsbas för lärare
- en förstärkning av sambandet mellan praktik och akademisk kunskap
- en förstärkning av ämnesdidaktik
- behovet av färre examensmål
- vikten av att lärarstudenter vid antagning har de grundkunskaper som krävs för att tillgodogöra sig utbildningen
Samtidigt ser vi också allvarliga problem med förslaget som riskerar att skada både verksamheten och framtida lärares professionsomdöme: a) sammanblandning av kulturella beteenden, lagar och vetenskapskvalitet samt b) tendenser att från regeringshåll detaljstyra vilken vetenskapsbas som ska styra lärarutbildning.
Till att börja med är det viktigt att ta lärarstudenters kritik om lärarutbildning på allvar. De har återkommande pekat på att det finns brister i hur teori och praktik länkas samman och önskar ett tydligare stöd i vilka metoder som bäst passar för olika syften. Denna kritik visar inte att pedagogisk/didaktisk forskning saknar relevans eller har dålig kvalitet, utan handlar om att kopplingen mellan teori och praktik inte har gjorts tillräckligt tydlig och att det finns en önskan om att utbildningen ger ett bättre stöd i metoder för undervisning.
Redan i dag ger styrdokument ett underlag för att stärka kopplingen och vi ser att behovet till förändring ligger i sättet som undervisning bedrivs på liksom dess villkor. Det nya betänkandet för att reformera lärarutbildningen har således blandat samman kultur med lagar samt vetenskapskvalitet och valt att helt drastiskt klippa banden till en vetenskapsdisciplin om undervisning och lärande som har byggts upp över sekler.
Dessutom finns det alltmer av lärarorienterad didaktisk forskning vilket bland andra Wickman och andra visar på. Den syftar till att ge praktiskt-teoretiskt stöd till lärares professionella beslutsfattande och för deras design av undervisning genom bland annat så kallade didaktiska modeller. Enligt Sjöström bryggar sådana modeller teori och praktik genom att systematisera beprövad erfarenhet och konkretisera teori av relevans för lärare.
För det andra, lärarutbildningar i landet kan göra betydligt mer för att stärka lärares professionsbas. Denna idé har över åren återkommande lyfts upp av forskare inom det pedagogiska kunskapsområdet. En av anledningarna till att didaktikämnet etablerades som ämne under 1980-talet berodde på att en stor grupp inom såväl lärarprofessionen som lärarutbildningen ansåg att det pedagogiska forskningsfältet inte gav ett tillräckligt vetenskapligt stöd för att hantera ämnesinnehåll, undervisning och lärares arbete, samtidigt som ”metodikämnet” lätt reducerades till lärarerfarenhet och inte heller gav den vetenskapliga grund som krävdes.
I stället för att bygga vidare på dessa kunskaper har den nya beredningen valt att i viktiga avseenden bryta med en vetenskapsdisciplin baserad på djup och bredd och i stället föreslagit att lärarutbildning ska förankras i kognitionsvetenskap (s. 330). Utredningen hänvisar vidare till kognitionsvetenskapens koppling till ’learning sciences’ med rötter i psykologi, kognitionsvetenskap, och kognitiv pedagogik. Behovet av uttalade kunskaper förankrade i exempelvis didaktik, pedagogiskt arbete, bildning och praxis saknas inom detta fält och läraryrket riskerar att reduceras till att handla om tekniska färdigheter separerat från professionellt omdöme.
Tvärvetenskap är självfallet viktigt och ingår redan idag, liksom kognitionsvetenskap, på lärarutbildningarna. Vi instämmer med utredningen att kognitionsvetenskap av relevans för lärare behöver stärkas, men kognitionsvetenskap kan inte i sig vara basen för ett professionsyrke som bygger på lärande, kunskap och bildning, på samma sätt som läkaryrket inte kan ha psykologi som bas – även om det är relevant för yrket.
Vi ser även ett behov av stärkt ämnesdidaktik. Men processen att stärka ämnet didaktik i olika ämnesdidaktiska undervisnings- och forskningsmiljöer kan inte bygga på ämnesdisciplin och kognitionsvetenskap. Vetenskapsdiscipliner separerade från pedagogik och didaktik riskerar att fragmentisera, urholka och instrumentalisterna ”ämnesdidaktiken” och missa en potentiell djupare koppling till ”undervisningslära”, där både teorier för lärare och metoder baserade på beprövad erfarenhet är viktiga och kompletterar varandra. Under lärarutbildningen behöver blivande lärare både få lära sig att tänka och handla som professionella lärare.
En grundförståelse för hur kunskap och lärande vuxit fram, deras olika traditioner, värden och villkor behöver därför vara gemensamma för alla lärare även om det självfallet även finns aspekter som är specifika för olika ämnen och undervisningsstadier. Utan en karta för förståelse och träning i att analysera läroplaner, texter och praktik på didaktikvetenskaplig grund riskerar lärare att blint styras av förförståelse, subjektiva värden och ideologi.
Avslutningsvis, en lärarprofessionalitet med stöd i en vetenskap för lärare kan beskrivas som praktisk handlingsberedskap och etisk klokhet. Lärarvetenskapens syfte är således att ge blivande lärare stöd i att göra kloka överväganden kring frågor som varför, vad och hur man bör undervisa ett visst ämnesinnehåll. Som forskare i didaktik kallar vi gärna denna vetenskap för lärare för just didaktik, men även andra benämningar är möjliga, såsom pedagogiskt arbete eller praktisk pedagogik. Oavsett namn är det viktiga att detta praktiskt-teoretiska vetenskapsområde för lärare och lärarutbildning bygger på kunskaper i och om undervisning. Det handlar om ett professionsfält för lärare.
Silvia Edling, professor i didaktik, Högskolan i Gävle
Jesper Sjöström, professor i didaktik inriktning naturvetenskapsämnena, Malmö universitet
Referenser
Edling, S. och Liljestrand, J. (2020). Let’s talk about teacher education!. Asia-Pacific Journal of Teacher Education, 48 (3), (251-266). 10.1080/1359866X.2019.1631255
Hultén, M. (2019). Striden om den goda skolan Hur kunskapsfrågan enat, splittrat och förändrat svensk skola och skoldebatt. Lund: Nordic Academic Press.
Liljestrand, J. och Edling, S. (2025/kommande). Lärarutbildning: mediedebatt och politik. I Sverker Lindblad, Lisbeth Lundahl (Red.) Lärarutbildning, makt och politik. Lund: Studentlitteratur.
Sjöström, J. (2024). Didaktik. I: Mona Holmqvist (red.) Teorier för undervisning och lärande (s. 49-72), 2:a uppl., Gleerups.
Sjöström, J. & Edling, S. (2024). Lärarutbildningen behöver en vetenskaplig bas för just lärarprofessionen. Göteborgs-Posten, 2024-12-01.
SOU (2024:81). Ämneskunskaper och lärarskicklighet. Utredningen om att Utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna.
Sunnercrantz, L. (2017). Hegemony and the intellectual function. Medialised public discourse on privatisation in Sweden 1988–1993. Doktorsavhandling. Lund: Lunds universitet.
Wickman, P. O., Hamza, K. och Lundegård, I. (2018). Didaktik och didaktiska modeller för undervisning i naturvetenskapliga ämnen. NorDiNa, 14(3), 239-249.
Wiklund, M. (2006). Kunskapens fanbärare: Den goda läraren som diskursiv konstruktion på en mediearena. Örebro: Örebro University Library.
One Comment on “Silvia Edling & Jesper Sjöström: Vikten av ett professionsfält för lärare”
Lämna ett svar
STÖD SKOLA OCH SAMHÄLLE!
Skola och Samhälle är en ideell förening. Vi som arbetar med S.O.S. gör det helt utan ersättning. Alla bidrag till en fortsatt kritisk debatt om skola och lärarutbildning mottages tacksamt!
Swisha till: 123 589 43 73
Får intrycket att diskussonen om lärarutbildningen står och stampar på samma fläck. Utredningen fullföljer en tråkig tradition, att försöka reformera lärarutbildningen gm ökad detaljstyrning. Det har hittills inte lyckats. Tror inte att det kommer att lyckas nu heller.
Utredningen använder den svenska termen kognitionsvetenskap för den bredare engelska termen Learning Science. Jag är inte riktigt klar över varför ff anser att Learning Science inte skulle kunna bli det professionsfält som de efterfrågar.