Stefan Sellbjer: Förhållningssätt – ett sluttande plan

Regeringen har tagit emot både en utredning om ny läroplan och en utredning om ett nytt betygssystem. Vikten av att dessa två utredningar ska ha viss samstämmighet är stor och behovet av konkreta betygskriterier har uppmärksammats av såväl nuvarande som tidigare regering. Stefan Sellbjer ser dock en fara i formuleringen av ett centralt begrepp i läroplansutredningen och problematiserar detta i dagens inlägg. (red.)

Otydliga betygskriterier leder ofelbart till merarbete, otillfredsställelse och rättsosäkerhet. Begriplighet är således centralt vid utformning av betygskriterier. Dessvärre riskerar vi återigen om inte ett misslyckande, så i vart fall en halvmesyr.

Ett väl fungerande betygssystem förutsätter att lärare och elever förstår betygskriterier ungefär på det sätt som det var avsett när de formulerades. En fullständig överensstämmelse är inte möjlig, men förstås eftersträvansvärd. Kunskapskraven i Läroplanen för grundskolan, Lgr2011, uppfyllde definitivt inte denna målsättning. Som jag tidigare visat var kraven för långa och så avancerade att inte ens professorer kunde få godkänt. De var dessutom lika komplexa i grundskolan som i högre utbildning, vilket skulle innebära att den niondeklassare som klarade kraven kunde börja i forskarutbildningen. Efter att ha tagit intryck av kritiken beslutade den dåvarande regeringen att revidera kraven, vilket resulterade i förkortade och förenklade betygskriterier som sjösattes i Lgr2022. Den nuvarande regeringen vill dock gå längre och dessutom lägga mer fokus på inlärning av fakta och mindre på analys.

I betänkandet ”Kunskap för alla” anges huvuddragen för nästa läroplan för grundskolan. Här framhålls att eleven, vid sidan om grundläggande kunskaper och färdigheter, också ska lära sig förhållningssätt. Inriktningen på mer av grundläggande kunskap kommer att göra regeringen nöjd, även om just faktakunskaper tonats ner. Hur resten av den nya läroplanen slutligen utformas blir förmodligen upp till tjänstemän och ämnesexperter. Vad gäller färdigheter kommer man, vis av tidigare misslyckanden, antagligen att formulera sig så att det blir både begripligt och bedömningsbart.

Återstår förhållningssätt, som i betänkandet definieras som att ”förhålla sig till innehållet i ett kunskapsområde på ett reflekterande och engagerat sätt”. Begreppet förekommer i betänkandet tillsammans med ord som ”kritiskt”, ”kritiskt granskande”, ”jämförande”, ”kvantitativt” och ”källkritiskt”, det vill säga sådant som rimligen innefattas i färdigheter eller uppnås genom färdighetsträning. Att på detta sätt dubblera färdighetsaspekten är onödigt och förvirrande.

Mer anmärkningsvärt är formuleringar som att förhållningssätt kan vara ”omdömesgillt”, ”ansvarsfullt” eller, och nu blir det riktigt illa, ”positivt”, ”uppskattade” eller ”personligt”. Föreställ dig ett framtida kvartssamtal där läraren inledningsvis berömmer eleven.

Ja hon har uppnått alla mål vad beträffar grundläggande kunskaper och färdigheter. Så långt alltså högsta betyg, det vill säga tio. Tyvärr har hon lägsta betyg i förhållningssätt, så det kan bara bli en sjua sammanlagt. Till exempel uppvisar hon inte ett ”positivt och uppskattande förhållningssätt till kunskap och sanning” och hon har inte heller visat på förhållningssättet ”acceptans för att skolarbetet och elevens tillgodogörande av kunskaper och färdigheter ofta kan vara mödosamt, ansträngande och ta tid”; hon bara fattade direkt. (citaten är hämtade från utredningen).

Förhållningssätt blir här en fråga om elevens inre egenskaper, om hen uppvisar rätt attityd eller rentav förhåller sig etiskt korrekt. Detta varken kan eller ska bedömas. Det är otydligt och öppnar för godtycklighet vid betygssättning.

Förhållningssätt kan spåras tillbaka till OECD:s kompetensbegrepp och EU:s nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. Kompetens har den som har kunskaper, färdigheter och ”attitudes and values”, det senare översatt till förhållningssätt. Här står två logiker mot varandra. Dels en ämnesöverskridande och anpassad till en tänkt framtida arbetsmarknad, där betygskriterier oundvikligen blir mer övergripande. Dels en ämnesbaserad logik där varje skolämnes speciella förutsättningar ger utgångspunkt för formulering av betygskriterier. Här måste det göras ett vägval.  Antingen fullfölja inriktningen på grundläggande kunskaper och färdigheter med utgångspunkt från ämneskunskaper eller utgå från kompetensbegreppet.

Notabelt är att förhållningssätt endast förekommer en gång i den 1424 sidor långa nyligen publicerade betygsutredningen ”Ett likvärdigt betygssystem”, fast då med en annan innebörd. Så här ges inga ledtrådar till hur förhållningssätt kan bedömas.

Elever och lärare förtjänar efter debaclet med Lgr11 och halvmesyren Lgr22 tydliga och bedömningsbara betygskriterier. Inriktningen på grundläggande kunskaper och färdigheter är ett steg i rätt riktning. Begreppen har en lång historia och är hanterbara för de ämnesexperter som ska formulera betygskriterier utifrån varje ämnes förutsättningar.  Förhållningssätt är tvetydigt och svårt att betygssätta och det leder inte bort från den så kallade flumskolan. Det är värt att påminna sig Lgr11, där Skolverket återkommande fick förtydliga och förklara kunskapskraven. Bara i ämnet geografi producerades över 80 sidor stödmaterial för att visa på hur bedömningen borde gå till. En bedömningsportal inrättades, liksom webbkurser och skolverkspodden.

Bäst vore att ta bort förhållningssätt helt, alternativt placera det i det inledande avsnittet om skolans värdegrund och uppdrag. Ytterligare ett alternativ är att ge ämnesexperter, till exempel i kemi, bild och historia, i uppdrag att formulera betygskriterier med utgångspunkt från förhållningssätt och i ett andra steg be ett antal erfarna lärare på olika nivåer i grundskolan utföra bedömning och betygssättning utifrån desamma. Om (eller rättare sagt när) experter och lärare har svårt att utforma, tillämpa och ber om förtydliganden är det dags att dra i nödbromsen.

Stefan Sellbjer, docent vid Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Referenser

Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.

Sellbjer, S. (red.) (2024) Kunskapskriterier och kunskapsprogression genom det svenska utbildningsystemet. Lund: Studentlitteratur.

SOU 2025:1 Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande. Betänkande av Läroplansutredningen.

SOU 2025:18 Ett likvärdigt betygsystem. Betänkande av Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden.