Tomas Englund: Har vi glömt bort varför grundskolan inrättades?

Kan den nuvarande skolkrisen lösas? Ja, om den politiska viljan finns, menar Tomas Englund.

Hur länge skall vi bevittna den tilltagande segregationen inom skola och samhälle utan att politiker reagerar på allvar och faktiskt gör något åt saken? Många skolor med övervägande lågpresterande elever med få inslag av medel- och högpresterande är det allra allvarligaste med en inbyggd farlig dynamik. Här utvecklas i många fall ett ömsesidigt misstroende mellan lärare, elever och föräldrar på grund av bristfälliga sociala och ekonomiska villkor med hög arbetslöshet, språksvårigheter etc. Alltsedan de olycksaliga styrningsreformerna 1989/1990 så har den demokrati- och jämlikhetssyftande skolan underminerats och till en del ersatts av privat styrda skolkoncerner som i princip fungerar som privata företag med aktieutdelningar som främsta mål, något som starkt underlättas av att koncernskolorna kan skapa stora vinster genom att utnyttja tilldelade skattemedel och sparande genom ’billiga elever och lärare’. Trots ett markant och tydligt avståndstagande till denna ordning från en överväldigande majoritet av landets befolkning så förefaller den s.k. januariöverenskommelsen mellan socialdemokratin, miljöpartiet och två borgerliga partier ligga fast och några tydliga tecken eller en politisk vilja från socialdemokratin på att riva upp eller låta bli att förlänga denna modell är inte synliga.

Vad är det som hänt med den svenska modellens skola? Har dagens företrädare för det socialdemokratiska partiet helt och hållet förträngt och glömt bort varför vi inrättade en gemensam grundskola där barn och ungdomar och deras föräldrar med olika förutsättningar skulle mötas, vid behov kompenseras och därigenom utvecklas. Läroplanerna från 1962, 1969 och 1980 representerade successivt en allt tydligare politisk, demokrati- och jämlikhetssyftande vision med goda kunskapsresultat enligt internationella kunskapsmätningar såväl under 1980-talet som ett antal år in på 1990-talet då Lgr 80 fortfarande var didaktiskt riktningsgivande med sin begreppsorienterande kunskapssyn understödd av en växande didaktisk forskning. Lgr 80 tog också avstånd från och varnade för en instrumentell didaktik som den statliga utredning, SOU 2007:28 Tydliga mål och kunskapskrav, senare kom att presentera och som är det tydligaste uttrycket för det avgränsat resultatbaserade lärande som kommit att bli dominerande i dagens svenska skola och läroplan Lgr 11 – ”en undervisning i grundskolan, som mekaniskt leder barnen genom stoff och problem utan att de lär sig behärska grundläggande begrepp och förstå övergripande sammanhang, kan ha negativa följder för deras självtillit och motivation och därmed för hela deras arbets- och livssituation” (Lgr 80 s 14).

Det var, som två professorskolleger i pedagogik skrev på DN-debatt 2019-09-30, just Lgr 80 som ”gav förutsättningar för lärande och kunskap i klassrummen genom att inte explicit föreskriva och utkräva ansvar för kunskapsutfallens form”. Kanske är det dags att lära av denna tidigare läroplans solidaritetsvision när segregationen skall motverkas och koncernskolorna inordnas i en nationell strategi med regler som avskaffar möjligheten att överföra skattemedlen till aktieägare och i stället använder dessa skattemedel som utvecklingsresurser till att förstärka skolor med övervägande lågpresterande elever genom att anställa fler lärare, en process där återförstatligandet av skolan förefaller vara en nödvändig komponent.

 

Tomas Englund, seniorprofessor Örebro universitet

 

Några centrala bakgrundstexter av Tomas Englund:

1994. Skola för demokrati? Bokslut över ett svunnet 1980-tal och en demokratiskt syftande läroplan – Lgr 80: En kommenterad dokumentation av tio texter. Pedagogisk forskning i Uppsala 115.

2012. Utbildningspolitisk monopolism – nya utmaningar för läroplansteorin. I Tomas Englund, Eva Forsberg och Daniel Sundberg red.: Vad räknas som kunskap? s. 20-38.

2018. Är demokratin hotad? Om privata intressen och och skolans omvandling. Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitik 27 (1) 115-135.

 

Fotografi: Alexey Derevtsov, Unsplash.

 

Referens

Magnus Hultén, professor i naturvetenskapernas didaktik vid Linköpings universitet och Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet: 2019-09-29 ”Tveksamt om ’kunskapsskolan’ leder till mer kunskaper” DN-Debatt

3 Comments on “Tomas Englund: Har vi glömt bort varför grundskolan inrättades?

  1. Ja vart tog grundskolan vägen?
    Vi ligger idag ganska nära det parallellskolesystem vi skull bort ifrån

  2. Det didaktiska har verkligen fått ge vika för målstyrningens fragmentiserande effekter. Skolkunskapens syfte har förvandlats till instrument för att “align” med kunskapskravens/målkriteriernas olika obegripliga formuleringar. Och detta marknadsförs av diverse kommunalpolitiker och skolledare som “effektivitet”. Den kommunala rankningens överlevnad är också avhängig detta system då antalet godkända – dvs de som “når målen” – är viktigare än elevernas kunnande i bred mening. Det sorgliga är att detta görs utifrån en retorik om “inkludering” och “likvärdighet” och med naiv övertro på “evidens” som måttstock för vetenskaplighet.

  3. Nej, vi har inte glömt varför grundskolan infördes. Men den politiska vänstern, och de borgerliga partier som hållit bildning och skola högt, har fullständigt givit upp inför det privata kapitalets krav på nya lönsamma investeringsobjekt inom skola, vård och omsorg. Ibland på grund av blåögd tro på budskapet om konkurrensens välsignande effekter, ibland av rädsla för att stöta sig med en förmodad opinion. Ibland för att man för personlig del sett möjligheter till en lukrativ framtid inom lobbybranschen. Det är mycket tråkigt att kapitalstarka företag har politikens öra, framför en tydlig folkopinion.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Malin Tväråna
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Janna Lundberg
Gunnlaugur Magnússon
Hanna Sjögren
Ola Uhrqvist

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »