Lärarens undervisningskapacitet, kvantitativt som kvalitativt, har varit konstant under lång tid och kan inte ökas till nödvändig nivå. Skolproblemen kan därför bara lösas med modern digital teknik, skriver Lennart Swahn.
Förskolans reviderade läroplan är full av goda värden, visioner och mål. Men de tycks krocka med de förutsättningar många förskolor lever under. Och vad skulle egentligen krävas för att få läroplanens alla ambitioner realiserade, undrar Magnus Erlandsson.
Som skolledare behöver du vara medveten om att du har makt över din personal. Detta innebär att personalen kommer att ändra sitt beteende, så att de följer dina önskemål. Om du vill bryta dig ut ur denna “ledningsbubbla”, måste du få människorna i din omgivning att lita på dig, skriver David Didau.
Vad innebär det att vara en “demokratisk lärare” och finns det utrymme för ett sådant professionsutövande någonstans mellan gårdagens auktoritativa lärarroll och dagens produktionslogik, undrar Pål Christensson.
Nu tar Skola och samhälle sommaruppehåll. Vi återkommer med nya artiklar i början av september. Glöm inte att det är fullt tillåtet att ta sig tid att skriva ner den där texten, som legat och ruvat i bakhuvudet hela våren. Skriv och skicka den till Skola och samhälle! Läs mer under Bidrag. Glad midsommar från redaktionen!
Du får detta för att du prenumererar på Skola och samhälles utskick. För din kännedom har vi i och med ny lagstiftning tagit fram en integritetspolicy (finns under fliken Om S.O.S.). I enlighet med vår integritetspolicy sparar vi bara din mejladress så länge som du prenumererar på våra utskick. Om du väljer att avsluta din prenumeration tar vi bort dina uppgifter. E-postadressen används uteslutande till utskick från Skola och samhälle. Prenumerationen kostar inget och kan avslutas när som helst. Om…
Som en del läsare av S.O.S. kanske märkt, så har redaktionen sedan årsskiftet förändrat eller, kanske riktigare uttryckt, infört en kommentarspolicy. I korthet går ut den ut på att kommentarer begränsas till 200 ord och att detta begränsade ordval ska styras av konstruktiv dialog och god ton. Jag upplever personligen, med anledning av att det nu är min redaktörsperiod, att policyn fungerar bra. Kommentarstrådarna är mer konstruktiva och – en viktig, men oförutsedd bieffekt – håller sig till…
För ett par veckor sedan blev av någon för mig outgrundlig anledning min sex år gamla SOS-artikel om hjärnforskning en av de mest lästa artiklarna under veckan. Lustigt nog hade jag sedan tidigare författat en ny artikel på samma tema, som publicerades förra måndagen. Det kom alltså att bli om inte hjärna på hjärnan, så åtminstone lite tårta på tårta, i alla fall för de som läste båda dessa (icke relaterade) artiklar. Vid en genomläsning av de båda…
Det sägs att “kunskapssynen” förstört svensk skola. Kan det vara så? Hur har det i så fall gått till? När jag började på lärarutbildningen i början av 00-talet så blev jag snart varse att det var oerhört viktigt att man visade vilken kunskapssyn man hade. Och ganska snart förstod jag att man skulle ha RÄTT kunskapssyn (en konstruktivistisk). Det var närmast en politisk fråga. Att man med rätta kan och bör kritisera sådana tendenser är självklart. Jag vet…
Frågan är angelägen med tanke på professorn i nationalekonomi Magnus Henreksons påstående om att pedagoger tiger ihjäl kritiken. Skola och samhälle väljer att inleda detta valår med att publicera en artikel avsedd att bidra till kunskapsdiskussionen och som refuserats av Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Aftonbladet. Uppenbarligen får bara vissa forskares åsikter plats i våra stora tidningar. Framför allt tycks nationalekonomer, statsvetare, medicinare och språkvetare ges utrymme och erkännande när det gäller problemformulering och analys i skoldebatten i…
Skola och Samhälle är en ideell förening. Vi som arbetar med S.O.S. gör det helt utan ersättning. Alla bidrag till en fortsatt kritisk debatt om skola och lärarutbildning mottages tacksamt!
Swisha till: 123 589 43 73
Skola och Samhälle
SENASTE KOMMENTARER