Skola och SamhälleSkolan överst på väljarnas lista
Skolan hamnar överst på väljarnas lista över viktiga frågor. Men vilka är de viktiga skolfrågorna? Så här inför valet, men också i ett längre perspektiv, vill SOS lyfta ett antal frågor och områden som är viktiga för såväl skolan som för Sveriges utveckling som kunskapssamhälle, som demokrati och som ett mångkulturellt samhälle. Skolans och samhällets utveckling är inflätade i varandra. Samhällsutvecklingen speglas i skolan och det som sker i skolan påverkar i sin tur samhällets utveckling. Samtiden och framtiden kommer med barnen in i skolan och ställer lärarna och vuxenvärlden inför helt nya utmaningar. Skolan följer sen med barnen ut i samhället – som erfarenheter och kunskaper, som värderingar och förhållningssätt, som förhoppningar eller brist på förhoppningar.
Här följer tio frågor som vi menar är avgörande för skolans framtid.
Vi har formulerat fem frågor på temat skolan och samhället. Två av dessa (demokratifrågan och de växande klyftorna) har nyligen diskuterats i SOS. Men eftersom de är så centrala tar vi dem en gång till.
Vi har också formulerat fem frågor om skolans utveckling. Flera av dessa skulle kunna sorteras in under andra mer allmänna samhällsfrågor, men vi har valt att se dem i ett skolutvecklingsperspektiv. De har alla betydelse för vilken slags skola och undervisning vi får i framtiden och vad det är för lärare som kommer att arbeta där.
De tio frågor/områden som är förtecknade nedan behöver diskuteras och problematiseras. De rymmer alla viktiga vägval och är därför betydelsefulla som referensbotten för den skolpolitiska debatten och skulle kunna användas som avstamp för utformandet av politiska åtgärder. Även om de inte direkt går att relatera till de olika partiernas politik idag, kan det vara intressant att fundera över hur de kan påverkas av de olika partiernas politik.
Fr.o.m. måndag kommer vi att introducera en fråga om dagen fram till valet. Men också efter valet är vår ambition att hålla diskussionen om de tio frågorna levande.
SKOLAN OCH SAMHÄLLET
1. Skolan och de växande klyftorna
2. Skolan och demokratin
3. Skolan och bildningen
4. Skolan och moderniseringen
5. Skolan som kulturell mötesplats
SKOLANS UTVECKLING
6. Lärarnas arbetsvillkor och yrkets utveckling
7. Lärarutbildningen som akademisk professionsutbildning
8. Undervisningens försvinnande (Reclaim teaching)
9. Forskningsunderskottet
10. Styrningen av skolan
SOS-redaktionen
2 Comments on “Skolan överst på väljarnas lista”
Lämna ett svar
STÖD SKOLA OCH SAMHÄLLE!
Skola och Samhälle är en ideell förening. Vi som arbetar med S.O.S. gör det helt utan ersättning. Alla bidrag till en fortsatt kritisk debatt om skola och lärarutbildning mottages tacksamt!
Swisha till: 123 589 43 73
Den generella frågan ni ställer här på SOS handlar om en polemik mot det som de politiska partierna kallar kunskapsskolan. Den första frågan som en sådan här artikelserie borde ställa är därför en fråga om grunduppdraget och punkten om bildningen borde vara allra först. De växande klyftorna, demokratin och kulturen är viktiga samhällsfrågor att belysa men om skolan misslyckas med sitt grunduppdrag för att arbeta med dessa frågor har skolan drabbats av övermod.
Kunskapsbegreppet borde analyseras djupare och kanske skulle artikeln om bildning omfatta så mycket att den skulle vara flera artiklar. Ett stort samhällsproblem är den minskade nyttan med utbildningen och elever som får vänta oerhört länge på en möjighet att försörja sig. Ett stort skolproblem är den sjunkande motivationen hos framför allt killarna, där de inte inser varför skolan ägnar sig åt så mycket som de tycker är tråkigt och ointressant och redan bestämt sig för att koppla bort. En artikel som diskuterar nyttoperspektivet för individen och vad som utgör motivationen för framtidens elever efterlyses också kraftfullt!
De tio frågor som tagits upp är OK ur ett typiskt svenskt “top down”- perspektiv. Men var finns det viktiga barnperspektivet??Ryms det kanske under punkt 2. “Skolan och demokratin” . Skolans viktiga uppgift att, som Britt Mogård m.fl. uttryckt det, skolan ska fostra till demokrati, är ett typiskt exempel på att verksamheten måste ses ur ett existentiellt konflikperspektiv, något som oftats glöms bort inte minst av såväl skolforskare som skolpolitiker men som var tydligt i Lgr 80. En viktig fråga blir då utformningen av verksamheten, dess arbetsformer och arbetssätt. Det är ju där själva fostran sker i det dagliga arbetet, något som oftast glöms bort (?) i debatten och av både forskare och lärarutbildare.