Ska språkkunskaperna slå igenom i bedömningen i samtliga skolämnen på gymnasiet? Elever som läser svenska som andraspråk (SVA) får ingen extra anpassning när de ska bedömas i övriga ämnen. Alma Rojas Beskow hävdar att det vore rimligt med exempelvis utökad tid i bedömningssituationer för att möjliggöra en rättvis kunskapsbedömning (red.).
För att förstå det politiska intresset och ointresset, engagemanget och likgiltigheten, tilliten till och misstron mot politik och politiker, samt vilka politiska frågor som attraherar olika grupper av unga människor har jag kartlagt gymnasisters syn på samhällsfrågor och politik i två diametralt skilda geografiska platser – den akademiska staden Uppsala och bruksorterna Fagersta, Grängesberg, Ludvika och Smedjebacken.
Unga människors läsvanor är ett hett ämne på många håll i dagens skoldebatt. Men en aspekt av diskussionen som sällan uppmärksammas är att svenskämnet, i och med Gy11, blev kraftigt försvagat på gymnasiets yrkesprogram. Förutsättningarna för att locka yrkeselever in i litteraturens värld är idag alltför dåliga. Samtidigt fastnar den politiska skoldebatten i samma plakatfrågor om och om igen, och det blir alltför sällan utrymme kvar till frågor som rör litteratur och bildning.
Obligatorisk skola till dess du är 16, som idag? Eller till 18? Eller inte alls? Frågorna har aktualiserats sedan Socialdemokraterna och Miljöpartiet enades om en skolpolitik där gymnasieskolan föreslås bli obligatorisk.
I den nya regeringens skolpolitik finns förslaget att gymnasieskolan ska bli obligatorisk. Frågan är om det är ett så klokt förslag. Min tveksamhet handlar inte främst om att det knappast är möjligt att ålägga myndiga människor skolplikt. Inte heller om att det förefaller svårt att få igenom ett sådant förslag i riksdagen. Det stannar lätt vid att bli en symbolisk gest.
Gymnasiereformen 2011 har delat upp gymnasiet i studieförberedande och yrkesförberedande program, i “teoretiska” och “praktiska” studiegångar. Bakom denna reform finns föreställningen att många elever helst vill slippa “teori” – och inte heller behöver “teori”. Dessa elever kommer inte in på högskolan och – än mer problematiskt – de får inte heller den medborgarkunskap andra elever får, menar artikelförfattarna. (red)
Att medborgarna kan reflektera, ifrågasätta, dra slutsatser och kan och vågar uttrycka egna ståndpunkter är grundläggande för en demokrati. Därför blir jag lätt deprimerad när jag läser Anna-Karin Wyndhamns avhandling “Tänka fritt, tänka rätt. En studie i värdeöverföring och kritiskt tänkande i gymnasieskolans undervisning”.
I Göteborg upplever en del ungdomar med ambitioner att söka högskoleförberedande program att de har få reella valalternativ.
Organiseringen av gymnasieskolorna i Lund visar vad som kan hända med grundläggande föreställningar om integration och demokrati när de konfronteras med den politiska verkligheten i en kommun. (red)
Att utbildning och skola ska bidra till att människor får möjlighet att förverkliga sina liv är det få som motsäger. Att ungdomar också ska finna sin utbildning meningsfull och att de ska få möjlighet att använda sina kunskaper både i arbete och i livet i stort håller de flesta också med om. Men när anställningsbarheten görs till det enda målet med utbildning, såväl gymnasieutbildning som högskoleutbildning, riskerar väsentliga aspekter att förbises. Den rådande utbildningspolitiken visar på en väldigt…
Skola och Samhälle
SENASTE KOMMENTARER