Sten Svensson: Läxhjälp i ett föränderligt politiskt och ekonomiskt landskap

Ju mer staten subventionerar privat läxhjälp och ju mer resultaten faller, desto större omfattning får läxhjälpen. Samtidigt sänker läxhjälpen skolans legitimitet som kunskapsförmedlare och mycket talar för att den bidrar till en ökad skolsegregation, skriver Sten Svensson. (red)

På bara några få år har frågan om läxhjälp vuxit från ingenting till att bli en mycket stor fråga i den svenska skoldebatten. I senaste riksdagsvalet hade alla partierna förslag om läxhjälp och läxhjälpsföretag har vuxit fram som tillsammans omsätter mer än 100 miljoner kronor per år inom ramen för rut-avdraget.

I den nya rödgröna budgetförslaget (som riksdagen röstade ner) skulle ”läxrut” avskaffas och istället skulle anslagen för läxhjälp öka från dagens 24 miljoner kronor per år till 400 miljoner vid mandatperiodens slut.

Varför detta nya och stora intresse för läxhjälp och varför vill de rödgröna satsa så mycket resurser? Är det en bra verksamhet och är det väl använda pengar?

För att svara på dessa frågor måste man först se om läxor är effektiva, läxor är ju roten till läxhjälpen. Skolverket har gjort en översikt över läxforskningen som bygger på John Hatties sammanställningar. Rätt utformade och med formativ återkoppling kan läxor stödja elevers lärande, skriver Skolverket, men generellt sett har de låg effekt. Lägst effekt har de på unga elevers lärande och högst på redan högpresterande gymnasieelevers. Läxor hamnar långt ner på Hatties lista över verksamma insatser.

När det gäller läxhjälp finns det inte särskilt mycket forskning men 2010 införde Norge en skyldighet för skolorna att erbjuda läxhjälp till alla elever i årskurs 1- 4. När man utvärderade den modellen fann man att snittet på de nationella proven höjdes något. I första hand var det de starka eleverna, med bra stöd hemifrån, som drog mest nytta av läxhjälpen. För elever med svaga resultat syntes ingen förbättring och det berodde till stor del på att denna grupp var svår att få med i läxhjälpen. De norska erfarenheterna visar således på ökade skillnader mellan elevernas resultat som en effekt av organiserad läxhjälp i skolan.

Inte heller den förra borgerliga regeringens variant med läxrut är effektiv. Enligt Jonas Vlachos, nationalekonom vid Stockholms universitet, subventioneras läxhjälpsföretagen med över 300 kr per elevtimme. Det ska jämföras med en kostnad på cirka 60 kr per elevtimma i skolan. Dessutom träffar rutavdraget fel målgrupp då det bara är föräldrar med högre inkomster som har marginaler nog att kunna utnyttja avdraget.

Ser man ut över världen är privat läxhjälp och privatundervisning en marknad som växer. Generellt är det de redan privilegierade eleverna, från familjer med högre inkomster, som kan utnyttja privat läxhjälp och privatundervisning. Enligt Mark Bray, professor i utbildningsvetenskap i Hong Kong och ansvarig för ett av Unesco:s utbildningsprogram, finns det en risk att den ordinarie undervisningen påverkas negativt. Lärarna anstränger sig mindre i klassrummet eftersom de vet att den privata undervisningen finns som ett skyddsnät. Dessutom är det relativt vanligt att lärare jobbar extra med läxhjälp på kvällarna.

Låg effekt, risk för ökade skillnader mellan eleverna och risk för att skolan påverkas negativt, läxhjälp verkar inte vara det första en regering ska satsa på.

För att förstå dagens stora politiska intresse för läxhjälp måste man se vad som hänt i skolan under de senaste 20 åren. Den svenska omläggningen av skolpolitiken på 90-talet har lett till kraftigt ökade skillnader mellan skolor och mellan elever samt till en fallande trend när det gäller elevernas kunskaper.

När grundskolan har som mål att alla elever ska klara att bli godkända i alla ämnen och det år efter år visar sig att nästa 25 procent inte når målen, blir skolans legitimitet ifrågasatt. Om andelen som inte klarar att komma in på gymnasieskolans nationella program ökar för varje år, växer behovet av insatser vid sidan om skolan, till exempel läxhjälp. Den fallande kunskapstrenden och den ökade utslagningen visar tydligt att skolan inte klarar att nå de mål som politikerna har satt upp för skolan.

90-talets omläggning av skolpolitiken syftade att höja nivån på elevernas kunskaper. Konkurrensen om eleverna och mål- och resultatstyrningen skulle driva fram både bättre resultat och sänka kostnader, trodde de ansvariga. När inget av detta inträffade svarade staten med att införa en rad olika kontrollåtgärder och en hårdare resultatstyrning. Mer inspektion, fler prov, tidigare betyg och hårdare tag, det har varit Björklunds metoder för att få bättre resultat. Men när resultatkurvan fortsätter nedåt, trots all fokus på resultat, växer behovet av läxhjälp och andra insatser utanför skolan.

När elevernas resultat faller vill alla sätta in åtgärder för att vända utvecklingen och om skolan inte klarar att vända trenden måste insatser till någon annan stans. När skolpolitiken skapar vinnar- och förlorarskolor söker bekymrade föräldrarna efter andra lösningar. När förlorarskolorna inte får behöriga lärare, när för många lektioner ställs in och när undervisningen inte fungerar, organiserar föräldrarna stödundervisning på egen hand. I dag finns en rad olika ideella insatser som organiserar läxhjälp och stödundervisning, ofta helt vid sidan om skolan. Dessa ideella insatser får idag nästan inget stöd av samhället.

På vinnarskolorna är föräldrarnas problem ett annat. De vill försäkra sig om att barnen kommer in på högskolans prestigeutbildningar och därför satsar de på privatundervisning för att höja redan höga betyg med stöd av  subventioner i form av läxrut.

När en stor privat läxhjälpsmarknad har uppstått med stöd av kraftiga statliga subventioner och när en omfattande ideell verksamhet har etablerats, svarar politikerna med att även den offentliga skolan måste kunna erbjuda läxhjälp. Politikerna drar inte slutsatsen att läxhjälp inte skulle behövas om eleverna fick det stöd de behöver inom den ordinarie undervisningens ram. De ifrågasätter inte heller om skolans mål är rimliga att uppnå eller om de ligger på rätt nivå i förhållande till de resurser som sätts in. Inte heller de segregationsdrivande krafterna i det svenska skolsystemet ifrågasätts utan det är skolans legitimitet som kunskapsförmedlare som blir ifrågasatt. Skolpolitiken bidrar på så sätt till att sänka skolans och lärarnas status.

Det som har drivit fram läxhjälp till en stor skolfråga är att den svenska skolan har blivit alltmer segregerad och ju mer segregerat ett lands skolsystem är desto större inslag av privatundervisning och läxhjälp. Detta trots att mycket talar för att läxhjälp ytterligare förvärrar segregationen.

Sten Svensson

 

 

 

8 Comments on “Sten Svensson: Läxhjälp i ett föränderligt politiskt och ekonomiskt landskap

  1. Bra skrivet!

    Det här är en viktigare fråga än bara huruvida läxor ska subventioneras. När befolkningen tappar förtroendet för den offentliga skolan börjar medelklassen och uppåt att försöka försäkra sig om sina barns framtid. Till slut hamnar vi i Sydkoreas läge där kvällsundervisningen är viktigare än det som sker på dagen…

    Att skapa en bra skola för alla barn är ett åtagande som kräver en medvetet byggd skola och som kostar men som ger ett bättre och mer meritokratiskt och hållbarare samhälle.

    • Per Kornhall.
      Det är en besynnerlig debatt om läxor som för i SOS. Får barnen i förskolan lära att: Läsa läxan är kunskapens moder. Det innebär också att barnen får läxor som inte är värre än att de kan klara av dem. Läsförståelse inövas så att barnen förstår den matematik som utsätts för är också nödvändig.
      Börjar man i talområde med små tal kan de utan vidare beräkna 51 – 49 och 23 – 17. Multiplikationstabellen är nödvändig kunskap skriver Per Olof Bentley i rapporten TIMSS 2007.
      Att barnen i åk 6 inte kan blockerar deras matematikinlärning.
      Kunskapsluckor följer med in i vuxenlivet hittar man på http://www.ncm.gu.se under Aktuellt (1/12)
      Göteborg halkar efter i ny skolrankning (26/11) finner ni på http://www.ncm.gu.se /Aktuellt.
      Varför alla dessa skolrankningar av alla möjliga gallupinstitut?
      Det är ordentlig undervisning ( ej tyst räkning) påpekar Per Olof Bentley i TIMSS 2007.
      Att läxor är nödvändiga är en beprövad metod som vilar på vetenskaplig grund.

  2. Om läxors effekt på elevers lärande saknas någon sorts pålitlig utvärdering. Troligt är enl. Sten Svenssons artikel att läxor har minst effekt på de yngre barnens lärande. Varför är det så?
    Och läxor tror jag utformas mycket olika från skola till skola, från lärare till lärare.

    I praktiken bör satsningar på lärandet handla om att träna alla barns förmåga att tidigt använda sig av beprövade lässtrategier för att bygga upp sin egen läsförståelse. Läxor kan ge träning och följas upp av läraren. Kanske parallellt tillförsäkra barnens lärare en regelbunden kompetensutveckling som de får bruk av i dagligt arbete.

    Men var finns alla lärarröster? Vad tycker våra lärare om läxrut, vad tycker de om läxhjälp i skolan?

  3. Lärare kommer ofta själva från uppväxtmiljöer där läxor varit självklara vilket gör att de ses som en självklar del av skolans lärandekultur. Själv har jag mestadels arbetat i utanförskapsområden där nyanlända föräldrar med många gånger egen bristfällig skolgång har svårt att stötta sina barn med läxläsning. Det blir då väldigt synligt att precis som Sten Svensson påpekar skolsegregationen ökar med det system vi har idag där de som har möjligheter att hjälpa sina barn till skolframgång gör det och de övriga får klara sig bäst de kan. Om inte tiden i skolan räcker till att lära sig det som ska läras behöver man istället fundera över såväl tid som innehåll. Vad som sällan tas med i debatten är också att vi upp till år 3 i skolan har elever ända fram till klockan 18 varje dag i veckan. Om mer resurser las på fritidstiden skulle den bättre kunna utnyttjas för lärande. Inte ur ett traditionellt klassrumsundervisningsperspektiv utan praktiskt lärande med tydliga mål och motivationshöjande aktiviteter. Läxor utan stöd och hjälp från någon som är didaktisk skicklig kan göra mer skada än nytta.

  4. En företagare inom läxhjälpsbranschen sa i radio efter att Alliansens budget gått igenom att han nu kunde anställa 1200 nya medarbetare.Nya jobb har däremd skapats och Sverige stärker sin rankingplats som världens bästa land att starta företag i.

    Hur det påverkar kunskapsresultaten är dock en annan fråga – OECD-undersökningen är t.ex. kritisk, vad gäller jämlikhet, till den svenska friskolemarknaden,

    Men att stoppa eller begränsa vinster i välfärden är något som Annie Lööf menar riskerar att “rasera välfärden”. den borgerligt dominerade pressen menar att Löfven gått för långt åt vänster och att han därför har sig själv att skylla för att regeringens budget inte gick igenom. Samtidigt har flera borgerliga tidningar under senare år gjort stor affär av såväl vårdföretagsskandaler som skolkonkurser och sagt fy åt denna marknad, men när det gäller tycks det som om marknadslösningar alltmer har blivit accepterat och till och med förordat vad gäller offentlig sektor.

    Om utbudskurvan och efterfråganskurvan på läxhjälp ökar påverkar detta givetvis lärarprofessionen och hur den ska legitimeras.

  5. Läxorna är i sig ett större problem än den ojämna fördelningen av läxhjälpen. Båda bidrar till att klyftorna i samhället ökar. Men läxorna bidrar också till att ohälsan bland eleverna ökar. Enligt den senaste rapporten från Folkhälsomyndigheten hade stressen bland trettonåriga flickor fördubblats sedan 2010. Bland femtonåriga flickor är nu 60 % av flickorna stressade av skolarbetet. Lika många lider varje vecka av psykiska eller somatiska problem som nedstämdhet, huvudvärk eller magont.

    Forskare som specialiserat sig på läxläsningen och dess effekter konstaterar att det varaktiga kunnande som läxläsningen tillför eleverna är av försumbar omfattning.
    Varför har vi då läxor? Eleverna har ju samma behov av avkoppling och återhämtning efter skoldagen som de vuxna har efter arbetsdagen? Dessutom ska de på sin fritid finna vägar till intressen som idrott, dans, musik, natur, filosofi, politik osv. De behöver utveckla sociala relationer med familj och kamrater. Genom läxorna får eleverna mycket mindre tid och energi över för allt det, som de borde få använda sin fritid till. Skolsköterskor vittnar om olyckliga och sönderstressade elever som till och med äter extacytabletter för att orka plugga på nätterna. Att sätta så hård press på eleverna är inte att se till barnens bästa enligt Barnkonventionen

  6. Utifrån Sten Svenssons antaganden om vilka som bör vara grundpremisserna i frågan går det att göra precis de slutsatser som han gjort. Men jag måste erkänna att min erfarenhet är en helt annan, efter att ha varit med och bedrivit “läxhjälp” för barn i grundskolan i tre år, ideellt. Först och främst som nämns i en ovan kommentar, det är relativt missvisande att tro att det handlar om just en specifik läxa när de kommer. De handlar om lärande, det handlar om att hitta ord, det handlar om att förstå, det handlar om lära sig läsa bättre. Vi har länge velat byta symbolen “läxhjälp” till studiestöd, då det bättre speglar vad “läxhjälpsverksamhet” går ut på. Till skillnad från vad Sten Svensson vill argumentera för med hjälp av norsk forskning så har våra två timmar varje vecka lockat alla typer av barn. Det har inte handlat om att de bästa barnen har kommit, de får hjälp med vad de önskar, eller om de i lugn och ro bara önskar att kunna sitta där för att försöka koncentrera. Alla så sin chans, alla som hade en ambition, som ville få revansch, alla som ville utvecklas. Istället för att stigmatiseras om man kom till oss, insåg barn att de skulle bli bättre och bättre än de andra!

    Till sist, blir det konstigt menar jag att blanda in privat läxhjälp i debatten om att skolan bör ha fler forum där alla barn på en skola kan få chansen till studiero och studiestöd. Privat läxhjälp tror jag precis som Sten Svensson gör precis det som han beskriver och får de konsekvenser som han påtalar.

Lämna ett svar till Carl-Alexander Allwood Avbryt svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Hanna Sjögren
Malin Tväråna

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »