Lars Dahlström: Ni är lurade! – en kritisk granskning av Teach for Sweden

Aningslösa politiker, fackföreningsfolk och skolbyråkrater har blivit grundlurade av Teach for Sweden, menar Lars Dahlström. Denna globala reformrörelse framställer sig som en humanistisk kraft i kampen för en likvärdig utbildning, men döljer en ideologi som passar som hand i handske med ett nyliberalt utbildningssamhälle: fokusering på mätbara resultat, standardisering av undervisningen och en fri utbildningsmarknad där statens enda roll är att stå för kostnaderna. (red)

Jag har den senaste tiden följt Teach for Sweden (TfS) som är en del av den globala reformrörelse, som startade i USA för 24 år sedan med stöd av riskkapitalister och entreprenör- och privatiseringsinriktade välgörenhetsorganisationer. TfS drivs av den ideella föreningen Rektorsakademin och ingår i det globala nätverket Teach for All, som enligt Rektorsakademins hemsida finns i 23 länder. Enligt denna hemsida är det visionen om alla barns rätt till likvärdig utbildning genom att engagera ’samhällets alla delar’ som styr verksamheten. Jag hävdar dock att det verkliga målet bakom denna humanistiska fasad är ett annat.

Tystnaden kring detta fenomen i den svenska skoldebatten är förvånande. Det kan bero på att det verkar finnas en politisk konsensus om att TfS är bra. TfS backas upp av Mikael Damberg, socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, som vid introduktionsseminariet 26 april 2012 applåderades av både moderata politiker, talespersoner från TfS och Wendy Kopp, den ursprungliga initiativtagaren till Teach for America (TFA).

I dagens nyliberala Sverige går alltså aningslösa socialdemokrater i täten för TfS. Mikael Damberg och Ibrahim Baylan har inte förstått vad det är de stödjer och har därmed abdikerat inför marknadstänkandets logik i det som tillhör oss alla – det svenska utbildningssystemet. Men de aningslösa är i gott sällskap av lärarfacken som ingår i TfS styrelse i rådgivande(!) funktioner.

Därför erbjuder jag en kritisk analys baserad på undersökningar genomförda av personer som vet bättre och som levt med förebilden till TfS under lång tid. Denna sammanfattande kritik baseras på texter av utbildningsforskare, lärarutbildare och fackföreningsaktivister i USA och England.

Teach for

Wendy Kopp refererar till tre huvudsakliga lärdomar i sitt anförande på introduktionsseminariet. Hon hävdar att TFA och därmed också TfS kan lösa problemet med ojämlikheten inom skolan, att ledarskap har en central roll inom utbildning samt att utbildningsproblemen i princip är desamma oavsett var i världen de uppstår och att detta skapar möjligheter för gemensamma lösningar. Dessa utfästelser granskar jag i det som följer under samlingsbegreppet Teach for.

Teach for och ojämlikheten: De oberoende analyser som genomförts av Teach for finner inga belägg för att verksamheten på något sätt bidrar till att minska ojämlikhet inom skolan. Det skapas systematiska avbrott i verksamheten då kontraktstiden är högst två år. Många Teach for-lärare lämnar också i förtid, och få förlänger sin tid i skolan eller inom utbildningsområdet efter avslutad kontraktstid, även om Wendy Kopp hävdar motsatsen. Kopp refererar till en intern undersökning från 2007 i sitt tal i Stockholm och hävdar att över två tredjedelar av tidigare Teach for-lärare (s.k. alumner) fortsätter att bidra till eller studera inom utbildningsområdet. En djupare analys av dessa data visar emellertid att den siffran är högst en sjättedel och bygger på en ytterst bred definition av vad ett bidrag till utbildning är. Däremot blir det ’billigare’ för skolmyndigheter att hyra in Teach for-lärare då deras lärarkarriär är kort och därmed inte föremål för löneförhandlingar som fallet är med lärare med lång erfarenhet. Erfarenheten från forskning i USA (TFA), England (Teach First) och Indien (Teach for India) visar dessutom att lärare som pensioneras inte ersätts av nyrekryteringar utan av Teach for-lärare med kort livslängd inom läraryrket. Eftersom Teach for riktar sig till specifika elevgrupper får de negativa effekterna till följd att ojämlikheten består.

Teach for och ledarskapet: Den typ av ledarskap som förknippas med Teach for är den som förordas av new public management d.v.s. en fokusering på mätbara resultat och samma slags kunskap som reducerar undervisning till en förberedelse för testning och prov. Dessutom är Teach for främst intresserad av sina egna ’lärares’ framtid (alumner), eftersom de få som stannar inom utbildningsområdet främst blir ledare inom det som kallas charter skolor (dvs. friskolor) medan andra letar sig till inflytelserika poster i samhället. Teach for-rörelsens fokusering är bortom klassrum och besvärliga elevsituationer, vilket deras förespråkare givetvis förnekar, men som verifieras av deras välutvecklade nätverksbyggande nationellt såväl som globalt via Teach for All och Leadership for Education Equity (LEE). Syftet är att via ledarskapspositioner omformulera utbildningspolitiken i riktning mot en fri utbildningsmarknad, där statens enda uppgift är att betala notan. Ett delsyfte är att kritisera universitetsutbildningar av lärare. Dessa utbildningar anses vara kontraproduktiva, alltför teoretiska och kritiska. Teach for hävdar dessutom att man inte har någon ideologi, utan bara en ’teori för förändring’ – dock med outtalade syften bortom det altruistiska målet att ge alla barn en likvärdig utbildning. Som Howard Sinn uttryckte sig vad gäller avsaknad av ideologi hos Teach for: det är också en ideologi – fast naiv!

Teach for och idéer om global utbildning: Förutom de två styrande globala systemen för utbildningens utveckling skapade av Världsbanken, IMF och UNESCO för utvecklingsländer och av OECD för västvärldens länder, så har s.k. ideella organisationer som Teach for, med finansiering från privata marknadsintressen, utvecklat sina egna nationella och internationella nätverk, vilket StephenBall kallar Global Utbildning AB. Det är lätt att förstå att Teach for och deras verksamhet mår bra av att skapa gemensamma lösningar i olika delar av världen, eftersom all företagsamhet – oavsett om den kallar sig ideell eller rent affärsmässig – bygger på idén om globalt inflytande och expanderande marknader. Problemet är att utbildning och undervisning har kulturella aspekter som inte går att förneka. De återkommande misslyckandena inom utbildning och undervisning idag är ofta relaterade till idén om att allt kan stöpas i samma tekniska rationalitet. Teach for bygger alltså på premisser som i grunden är felaktiga, nämligen att globala utbildningslösningar är möjliga och önskvärda.

Till alla politiker, fackföreningar, ideella (läs: policy) rörelser och högskolor som tror att TfS kommer att bidra till att lösa våra utbildningsproblem har jag ett budskap: Ni är lurade! TfS förvärrar bara situationen.

(Lars Dahlström är docent i pedagogik vid Umeå universitet )

 

Referenser

Ball, Stephen (2012) Global Education INC. New Policy Networks and the Neo-Liberal Imaginary. London: Routledge.

Compton, Mary (2012) Not Free to Teach: The Consequences of Neo-liberal Education Policy in Maharashtra and England. Master thesis, Ruskin College, Oxford.

Compton, Mary & Weiner, Lois Eds. (2008) The Global Assault on Teaching, Teachers, and Their Unions. Stories from Resistance. New York: Palgrave Macmillan.

Darling-Hammond, L., Holtzman, D. J., Gatlin, S. J., & Heilig, J. V. (2005). Does teacher preparation matter? Evidence about teacher certification, Teach for America, and teacher effectiveness. Education Policy Analysis Archives, 13(42). Nedladdad [2013-08-09] from http://epaa.asu.edu/epaa/v13n42/.

Kretchmar, Kerry; Sondel, Beth & Ferrare, Joseph J. (2013) Mapping the Terrain: Teach for America, Charter School Reform, and Corporate Sponsorships. Submitted for publication in the Journal of Educational Policy.

Michael B Katz & Mike Rose Eds. (2013) Public Education under Siege. Philadelphia: University of Pennsylvania Press.

Miner, Barbara (2010) Looking Past the Spin: Teach for America. Rethinking Schools. Volume 24, Number 3.

Ravitch, Diane (2010) The Death and Life of the Great American School System – How Testing and Choice Are Undermining Education. New York: Basic Books

Weiner, Lois (2012) The Future of our Schools. Teachers Unions and Social Justice. Chicago: Haymarket Books.

Zeichner, Ken & Pena Sandoval, Cesar (2013) Venture Philanthropy and Teacher Education Policy in the U.S.: The Role of the New Schools Venture Fund. Paper presented at the annual meeting of American Educational Research Association, San Francisco, April 2013.

10 Comments on “Lars Dahlström: Ni är lurade! – en kritisk granskning av Teach for Sweden

  1. Tack!

    Jag är också ytterst tveksam till TfS/TfA/etc. och är därför tacksam för att den typen av satsningar synas. Kanske kunde det framgå tydligare att idén med TfA/TfS går ut på att rekrytera toppstudenter med höga betyg från andra utbildningar än specifika lärarutbildningar (tex medicin- eller teknikstudenter) vilka får läsa en kortare lärarutbildning parallellt med sitt arbete som lärare i skolor vilka presterar svaga resultat.

    I tillägg till texten ovan skulle jag också vilja betona hur det här överhuvudtaget undergräver lärarens status och arbete:

    Dels så innebär TfA att studenter med helt andra kunskaper än den gängse läraren, undervisar. Det här är mycket allvarligt både gentemot TfA-studenterna, eleverna som undervisas och den övriga personalen. Den grundläggande idén bakom TfA är att det räcker med ämneskunskaper och därefter (kortare) praktik i klassrummet, utan att man förstår hur viktigt det är med kunskap om tex elevinflytande, klassrumspsykologi, och inte minst olika former av ämnesdidaktiska frågor som när ett visst undervisningsinnehåll ska presenteras och hur.

    Dels så undergräver idén bakom TfA också själva lärarrollen som en profession i sig: det är egentligen andra kunskaper en lärare behöver besitta än just de som utmärker lärarens yrke som något specifikt! Alltså signaleras outtalat att “vanliga lärare” saknar kompetens eller att den kompetens “vanliga” lärare besitter är onödig. Vilket värde tillmäts lärares yrkeslivserfarenhet när TfA-studenterna tillåts kliva in i skolan?

    Jag är inte emot att skolans värld berikas också av andra människor än endast lärare, men den här typen av de-professionalisering känns mycket dyster. Frågan är väl varför sådana här idéer får så starkt gensvar bland politiker och tjänstemän?

    Vem står egentligen upp för lärarkåren?

  2. Tack Lars för insiktsfullt påpekande!
    Det har sedan länge funnits en övertro på resultat från internationella skolundersökningar där jämförelser görs mellan olika länder. Utifrån dessa resultat har inte sällan långtgående slutsatser dragits beträffande våra elevers förmåga att hävda sig kunskapsmässigt i den internationella konkurrensen. Att döma av senaste mätresultat har våra elever halkat efter på flera områden vilket föranlett såväl stor oro som långtgående spekulationer bland inte minst politiker och beslutsfattare på olika nivåer i smahälls hierarkin. Gemensamt för dessa tycks vara en gemensam värdegrund som utgår från uppfattningen om hur framtidens medborgare bör vara utrustad kunskaps- och färdighetsmässigt för att kunna accepteras som en fullvärdig samhällsmedborgare i statens tjänst. Kontrollstämpeln GODKÄND har sedan länge varit ett nödvändigt steg på vägen mot ett slutgiltigt godkännande i dagens skolsystem där betygen fått en alltmer avgörande betydelse för elevers fortsatta studieval och yrkesliv.

  3. Intressant om TfS-konceptet, ville uppmärksamma att där finns motstånd, från universitet och högskolor. I en artikel i Universitetsläraren har jag skrivit om hur flera lärosäten “tackat nej” till TfS samt att SUHF:s ordförande Pam Fredman tillhör de skeptiska.
    http://www.sulf.se/Universitetslararen/Arkiv/2013/Nummer-6-13/

    MarieLouise Samuelsson, frilansjournalist och medarbetare i Universitetsläraren.

  4. Lars!
    En nyttig artikel för utbildningscirkusen där jag tror att en närmare titt på seriositeten i ovan nämnda Rektorsakademi vore nyttig.
    Det mesta slinker okritiskt igenom, marknadsförs och säljs där. Kunderna oroar mig än mer precis som du nämner.

  5. Lars, tack för din insiktsfulla och viktiga artikel! Dagens debatt om skolan gäller just detta. Gäller inte fortfarande att skolans övergripande uppgift sedan grundskolan beslutades av 1962 är vad som senast fördes fram i samband med att riksdagen tog beslutet om LGR 80: “Skolan skall fostra” för att lägga grunden för just demokrati. Sedan dess, med start av Bengt Göransson hösten 1982 som skolminister i Palme andra ministär, har detta övergripande mål att grundskolan skulle utvecklas vidare till en verklig medborgarskola ändrats. Grundskolan skulle bli en “förskola” till gymnasieskolan. Istället för att främst inrikta sig på den pedagogiska tanken att närma förskolan till grundskolan genom att ta vara på förskolans pedagogik och sätt att organisera sin verksamhet gällde enligt Göransson att i första hand anpassa grundskolans högstadium till gymnasieskolan. Dagens skolpolitik fortsätter i samma spår och regering med Jan Björklund i spetsen går i armkrok med Mikael Damberg och lärarnas fackliga organisationer, “applåderade av “både moderata politiker…..och den ursprungliga initiativtagaren till Teach for America”. Resultatet blev vad Lars Dahlström nu konstaterar: “Ni är lurade!”

  6. Politicians without backgrounds in Education other than personal school experiences are unfortunately a common breed in most countries – However, since they hold so much power over trends and what sorts of ideas should be trialled at schools here in Sweden why not trial ‘flipped leadership’. The idea would be for 6 leaders from each of the major parties to complete the 18 month Teach for Sweden program in the USA and then a further 2 years teaching adolescents in a Swedish urban classroom. The leadership positions should be swapped/ flipped with University qualified Classroom Teachers from Early childhood, Primary, Secondary and Vocational settings.

  7. Jag är en, för tillfället, obehörig lärare och jag tvivlar på lagligheten hos TfS-systemet.

    Skattepengar skall användas på det mest effektiva sättet.

    TfS får flera miljoner av staten utan att deras tjänst att rekrytera lärarstudenter/-anställda har prövats i en offentlig upphandling. Det finns ingen anledning att tro att TfS skulle vara bättre än andra rekryteringsföretag.

    Enligt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna skall högre utbildning gå till den mest meriterade: “higher education shall be equally accessible to all on the basis of merit.” När en privat organisation sköter rekryteringen av lärarstudenter så vet man inte att det är de mest meriterade som valts ut, ty uttagningsprocessen är sluten. Dessutom är TfS relativt okänt och många vet inte att man får jobb med en månadslön på ca 25000 kr/mån på detta sätt i Stockholms och Malmö stad och dessutom en lärarutbildning på köpet.

    Jag vet heller inte om jobben som går till TfS-kandidater annonseras ut. TfS skriver att de annonseras ut, men om de inte hittar en behörig lärare så går kanske jobbet automatiskt till TfS-kandidaten trots att det kan finnas mer meriterade obehöriga lärare bland de andra sökande. Detta leder till att eleverna inte får en så god utbildning som de skulle kunnat få p.g.a. att TfS-kandidaterna som rekryterats orättvist skall få förtur. Detta kan t.ex. handla om lärare som antagits till den ordinarie avkortade utbildningen, men som inte har råd att gå den utan någon anställning som lärare. (Detta har hänt mig flera gånger.)

    Regeringsformen:
    “Vid beslut om statliga anställningar ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Lag (2010:1408).”

    Nu är ju kommuner visserligen inte statliga, men det lär finnas motsvarande bestämmelse i Kommunallagen. De flesta föräldrar vill nog att deras barn skall utbildas av den bästa obehöriga läraren om en behörig lärare inom ämnet ej finns.

    Alltså tycks TfS-systemet strida mot Lagen om offentlig upphandling, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, samt Regeringsformen eller Kommunallagen.

    • Tack, jättebra inlägg i debatten.
      Rektorsakademien hade Per-Arne Andersson, utbildningsansvarig på SKL, nuvarande SKR.
      Där finns förklaringen till brist på offentlig upphandling.

Lämna ett svar till Patrik Avbryt svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Malin Tväråna
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Janna Lundberg
Gunnlaugur Magnússon
Hanna Sjögren
Ola Uhrqvist

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »