Daniel Sundberg: Kommer nya läroplaner förändra något i skola och undervisning?

Att förändra läroplanstext innebär inte att skolverksamhet, undervisning eller bedömning förändras i enlighet med intentionerna, skriver Daniel Sundberg. För det senare krävs att en rad ytterligare stödjande insatser och förutsättningar för arbetet föreligger (red.). 

Nya läroplaner får sällan de stora rubrikerna i media. De anländer i regel efter flera års intern beredning med sammanträden och möten med olika intressenter, ämnesgrupper och experter. Nya läroplanstexter utgör bara själva ytlagret av förändringarna. Men de utgör som policyprogram en grundstruktur med koordinater för skolans och verksamheternas riktning, undervisningens former och innehåll och bedömningens utformning. När nu nya läroplaner och kursplaner ska sjösättas 2022, aktualiseras förstås frågan om vilken effekt och vilka konsekvenser de kommer att få. Kommer revideringar att kunna åtgärda de brister som uppdagats med tidigare och kommer de att på något sätt kunna bidra till att tackla de utmaningar som svensk skola står inför, som till exempel den ökande resultatspridningen mellan skolor? Läroplansforskningen ger vägledning.

Tre övergripande motiv för nya läroplaner 2022 har varit att:

• Betona faktakunskaper mer, för att tydligare fokusera på det viktigaste i ämnet och att åstadkomma en bättre balans mellan fakta och förmågor.
• Revidera det centrala innehållet för att inte överlasta med för mycket stoff (anpassa till undervisningstiden) och för att åstadkomma en rimlig progression mellan årskurser.
• Göra kunskapskraven mindre omfattande och detaljerade för att minska risken för en ’baklängespedagogik’ (kunskapskrav benämns i stället för betygskriterier).

Sammantaget rör det sig om revideringar i läroplanskonstruktionen inom det övergripande mål- och resultatstyrningssystemet, som kommer att kräva ett professionellt lärararbete för att omsättas i praktiken. Vad forskning tydligt visat är att utbildningssystemet inte är ett slutet system där läroplaner och kursplaner fungerar som manualer som kan implementeras top-down, utan ett löst kopplat system. Det betyder att det finns flera olika lager av strukturer som påverkar när en läroplan ska sjösättas och omsättas (som till exempel hur stat, huvudman, skolledning respektive lärares olika synsätt, insatser och prioriteringar ’kuggar i’ varandra).

För det första, den läroplan som elever möter i undervisning och klassrum är något annat än den officiellt formulerade. Forskningsresultat visar återkommande att lärare, till och med på en och samma skola, kommer att undervisa på olika sätt, även om de säger sig arbeta utifrån en och samma läroplan. Lärare gör olika val och prioriteringar av vad de ska upp i undervisningen, lägga emfas vid, vad de hinner med och hur de tolkar sitt uppdrag. Lärare översätter läroplanens mål baserat på hur de förstår innehållet, på eleverna som de möter och utifrån de olika lokala villkoren, inte minst vad ”som sitter i väggarna”, institutionella normer och rutiner. Icke desto mindre har läroplaner och kursplaner en starkt indirekt strukturerande verkan i undervisningsmönster över tid. Dock inte alltid på det sätt som läro- och kursplanekonstruktörer tänkt sig.

För det andra, vi vet att skillnaderna mellan skolor är betydande och dessutom ökande i det svenska skolsystemet, trots standardiserade kunskapskrav kan tilläggas. I en studie jämförs just vilken läroplan och kunskap som erbjuds i högpresterande grundskolor, jämfört dem som under många år kämpat med långvarigt låg målfyllelse (Wahlström, 2022). Resultaten visar det är olika versioner av läroplanen som erbjuds elever i skolor och klassrum givet olika socio-ekonomiska villkor. En verklig utmaning är en ’kunskapssegregation’ där olika elever och elevgrupper får olika tillgång till ”kunskap som anses värdefull” i undervisningen. Medan elever i högpresterande skolor riskerar att erbjudas en alltför ”snäv” undervisning med fokus på läroplanens kunskapskrav, riskerar elever i underprivilegierade miljöer att fråntas möjligheterna att nå upp till kraven i ämnen på grund av ramfaktorer som resulterar i bristande undervisningskvalitet och en stark orientering mot färdighetsträning och avprickningsbar kunskap snarare än djuplärande.

För det tredje, den undervisade läroplanen skiljer dessutom från vad eleverna får med sig från klassrummet. Barn, elever, studenter tar med sig olika innehåll, stoff, begreppsförståelser från läraren, men också från kamrater och klassrumsdiskussionerna. Här påverkar sådant som lärarledarskap, klassrumsklimat, samtals- och interaktionsmönster, men också befästa normer och rutiner i klassrummet. Vad som blivit särskilt tydligt med den nuvarande läroplanskonstruktionen är att test-och bedömningssystemen i hög grad påverkar undervisningen och vad och hur eleverna lär sig. Ett yttre resultatryck bidrar till att ensidigt styra undervisningen mot avprickningsbara kunskapskrav (det vill säga en slags ’baklängespedagogik’). Alltför mycket centralt innehåll som ska hinnas med (så kallad överlastad läroplan) bidrar också till att styra lärare till att göra tidsekonomiska prioriteringar i undervisningen snarare än att prioritera vad som premierar elevers bildning och djuplärande.

För att omsätta den officiella läroplanen finns det alltså en rad kritiska faktorer att uppmärksamma. För att den kommande implementeringen ska få några effekter för måluppfyllelsen behöver mandat flyttas från politiker med fingrarna i syltburken till de pedagogiska professionerna. Varje skola behöver ett kollegialt professionellt läroplansarbete där grundläggande frågor om pedagogik, didaktik och bedömning får utrymme. Det krävs ett styrsystem, en ledning, organisatoriska försättningar och professionell kompetensutveckling som backar upp ett arbete med att översätta mål och innehåll i praktiken, till de elever man möter i undervisningen. Att förändra läroplanstext innebär inte att skolverksamhet, undervisning eller bedömning förändras i enlighet med intentionerna.

Daniel Sundberg är lärare och professor i pedagogik, inriktning läroplansteori och didaktik vid Linnéuniversitetet.

Foto: Mike Petrucci, Unsplash.

Referenser

Sundberg, D. (2021). Svenska läroplaner: Läroplansteori för de pedagogiska professionerna. Lund: Studentlitteratur.

Wahlström, Ninni (ed.) (2022, in press). Equity, Teaching Practice and the Curriculum: Exploring Different Access to Knowledge. London: Routledge