Jan Nilsson: Läsforskning och kommersiella intressen

Var går gränsen för hur forskningen kan stödja ett läromedel, det frågar sig Jan Nilsson. Han tycker gränsen har passerats när det gäller läromedlet ABC-klubben. (red.)

Att det emellanåt finns band mellan forskning och kommersiella intressen är knappast någon hemlighet. Ofta handlar det om produkter från kosmetikabranschen eller olika preparat för viktminskning. I denna artikel diskuteras frågan om hur forskningsresultat och kommersiella intressen i läromedelsbranschen förhåller sig till varandra. Eftersom alla barn i Sverige måste gå i skolan och därmed också använda sig av de läromedel som lärarna (oftast) köper in till sin undervisning menar jag att det kan finnas all anledning att granska relationen mellan forskare och läromedelsbranschen.

Underlaget för diskussionen i denna artikel är läromedlet ABC-klubben (Natur & kultur) som är avsett att användas vid den tidiga läs- och skrivundervisningen i grundskolans tre första år. Enligt förlaget är läromedlet marknadsledande. Ett rimligt antagande är att tiotusentals grundskoleelever kommer i kontakt med detta läromedel varje läsår, då en årskull i skolan omfattar ungefär 100 000 barn.

I lärarhandledningen för årskurs 3 (Felth Sjölund m.fl., 2013), som är kopplad till läseboken Nyckeln till skatten, finns artikeln ”Utveckling och bedömning av läsförståelse” av läsforskaren Barbro Westlund. Artikeln bygger bland annat på hennes bok Att undervisa i läsförståelse – lässtrategier och studieteknik (Westlund 2009). Den första delen av artikeln kan beskrivas som en oberoende text som skulle kunna vara publicerad i vilken populärvetenskaplig tidskrift som helst (till exempel Pedagogiska Magasinet). På sidan tolv sker emellertid en förändring. Ungefär mitt i avsnittet ”Bedömning av och för läsförståelse” lämnar Westlund det mera generella och oberoende perspektivet och anknyter i stället direkt till läromedlet ABC-klubben. Återstoden av artikeln kan närmast beskrivas som en kommentar till det som står i lärarhandledningens metodiska avsnitt. Westlund slår exempelvis fast att lärarhandledningens författare har lyckats med att skapa spänning i själva berättelsen, men också i att väcka frågor hos eleverna och vidare att de ”har fångat forskningsdiskursen i och om förförståelsestrategier på ett praktiknära sätt” (Felth Sjölund m.fl., 2013, s. 12).

Det måste betraktas som anmärkningsvärt att en forskare på detta explicita sätt formulerar sig så positivt värderande om såväl det aktuella läromedlet som den skönlitterära berättelse som ingår i detsamma. Utifrån forskarsamhällets etiska regler bör sådana värderande omdömen bygga på resultatet av oberoende studier där forskare på något sätt följt undervisningen där det aktuella läromedlet används. Med tanke på detta är det förvånande att artikeln inte innehåller några referenser till forskning där resultatet underbygger de värderande formuleringarna.

En annan problematik rör Westlunds framställning av de så kallade ”läsfixarna” i samma bok:

“Många elever har förhoppningsvis redan fått lära känna de fyra läsfixarna (Westlund, 2009, 2010b); Spågumman Julia, Nicke Nyfiken (eller Frågeapan), Fröken detektiv och Cowboy Jim med lasso.” (s. 13)

Barbro Westlund har vid flera tillfällen skarpt kritiserat materialet En läsande klass (Gonzales 2014) där en central del är en variant av de så kallade läsfixarna[1]. Med tanke på detta är det märkligt att Westlund här rekommenderar användandet av dessa figurer i den tidiga läsundervisningen. Än märkligare framstår formuleringen: “De fyra läsfixarna finns också att beställa genom Natur & Kultur som handdockor, affisch och bokmärken” (Felth Sjölund m.fl., 2013, s. 13).

Detta kan knappast uppfattas som något annat än en rekommendation till lärare och skolor att köpa dessa produkter.

 

Relationen forskning – kommersiella intressen

När det gäller kopplingen mellan forskning och kommersiella intressen kan man läsa följande på Vetenskapsrådets hemsida:

“Som representant för medelsförvaltaren går prefekten (eller motsvarande) i god för att berörda forskare inte har några kända kommersiella bindningar som står i strid med nämnda villkor.”[2]

Ovanstående text gäller, som framgår, själva forskningsprocessen och inte hur eller i vilka intressen resultaten av denna process används. Det finns, såvitt jag känner till, inget som tyder på att det funnits några kommersiella kopplingar mellan Natur & Kultur och Barbro Westlund under den tid hon genomförde den forskning som resulterade i hennes doktorsavhandling (Westlund 2013a). Det som däremot blir tydligt är att delar av Westlunds forskning har använts i kommersiellt syfte när läromedlet ABC-klubben togs fram. Det är också tydligt att Westlund själv medverkat i delar av läromedlet ABC-klubben. Detta framgår inte bara av hennes båda artiklar i lärarhandledningarna för årskurs 2 och 3 (Felth Sjölund m.fl., 2012; 2013) utan också – och kanske framför allt – av de många referenser och kopplingar som hon gör till dessa handledningar och till läseböckerna.

På vilka grunder Westlund valt att på detta sätt medverka i ABC-klubben kan man bara spekulera i. Man kan självfallet tänka sig att detta primärt skett med pedagogiska avsikter men man kan inte utesluta möjligheten att även ekonomiska aspekter har haft betydelse. Man kan naturligtvis också tänka sig en kombination av dessa båda intressen. Nämnas kan också att bokförlaget Natur och Kultur har gett ut ett flertal böcker författade av Barbro Westlund (2012; 2013b; 2014; 2015a; 2015b; 2017).

Det finns inget som i strikt juridisk mening förhindrar forskare att medverka i publikationer som ges ut i kommersiellt syfte på det sätt som exemplifieras i denna artikel. Däremot menar jag att det ur ett forskningsetiskt perspektiv finns anledning att diskutera frågan om hur forskare hanterar de resultat som hans eller hennes forskning resulterat i. Det är rimligt att ställa sig frågan om forskningsresultatens trovärdighet påverkas om de med forskarens goda minne och/eller direkta medverkan används för kommersiella syften.

 

Jan Nilsson är lektor i svenska med didaktisk inriktning

 

Referenser

ABC-klubben, Natur & Kultur.

Felth Sjölund, Ingela m.fl. (2012). ABC-klubben åk 2 Diamantjakten Lärarhandledning. Stockholm: Natur & kultur.

Felth Sjölund, Ingela m.fl (2013). ABC-klubben åk 3 Nyckeln till skatten Lärarhandledning. Stockholm: Natur & kultur.

Gonzalez, Malin, Wedsberg, Malin & Wendéus, Ulrika (2014). En läsande klass: träna läsförståelse. Stockholm: Insamlingsstiftelsen En läsande klass.

Westlund, Barbro (2012). Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik. 2., uppdaterade utg. Stockholm: Natur & kultur.

Westlund, Barbro (2013a). Att bedöma elevers läsförståelse: en jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår. Diss. Stockholm : Stockholms universitet.

Westlund, Barbro (2013b). Att bedöma elevers läsförståelse. Stockholm: Natur & kultur.

Westlund, Barbro (2014). Studiehandledning Att bedöma elevers läsförståelse. Stockholm: Natur & kultur.

Westlund, Barbro (2015a). Aktiv läskraft, Mellanstadiet. Stockholm: Natur & kultur.

Westlund, Barbro (2015b). Aktiv läskraft, Högstadiet (2015). Stockholm: Natur & kultur.

Westlund, Barbro, (2017). Aktiv läskraft, Fk – årskurs 3. Stockholm: Natur & kultur.

[1] Se bl a http://skolvarlden.se/artiklar/kritik-mot-en-lasande-klass (hämtat 2017-06-03)

[2] Vetenskapsrådet, “Kommersiella villkor”  (hämtad 2017-06-02)

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

S.O.S. på Twitter

KONTAKTA OSS