Skola och SamhälleMaria Rydell: Om att använda pedagogiska bedömningar för beslut i migrationsprocessen
Om migrationskommitténs förslag till språkkrav för permanent uppehållstillstånd blir verklighet riskerar ämnen som svenska som andraspråk och utbildningar som sfi att politiseras, samtidigt som en ny lärarroll tvingas fram, där lärares pedagogiska bedömningar knyts till beslut i migrationsprocessen, skriver Maria Rydell. (red.)
Att språkkunskaper i svenska är viktigt för individers möjligheter i Sverige och för samhället i stort är nog alla överens om. Just detta att vikten av kunskaper i majoritetsspråket blir till något alla kan enas kring gör det till en skenbart enkel fråga. På senare tid har olika migrationspolitiska överenskommelser diskuterats och i dessa utgör språkkrav en del av paketet. Debatten som tidigare förts kring olika typer av språkkrav har främst handlat om huruvida de bör införas, på vilka grunder och med vilka tänkta konsekvenser. Mindre fokus har varit på hur det ska gå till. Men i och med medborgarskapsutredningens förslag har frågan också väckts kring hur språkkraven ska genomföras i praktiken.
I medborgarskapsutredningen (SOU 2021:2) föreslås att särskilt framtagna prov i svenska och samhällskunskap ska tas fram. Utöver det föreslagna nya provet ska språkkravet även kunna tillgodoses på andra sätt, nämligen bland annat genom ett uppvisat godkänt betyg på sista kursen i sfi (kurs D) eller i svenska som andraspråk (åk 9 och uppåt). Samtidigt, och utan att konsekvenserna av språkkrav för medborgarskap har kunnat undersökas, föreslår migrationskommittén språkkrav för permanent uppehållstillstånd (SOU 2020:54). I detta fall föreslås ett godkänt betyg på sfi kurs C som ett tänkbart alternativ. Om förslagen blir verklighet får de som följd att utbildningen sfi – och mer konkret – lärares pedagogiska bedömningar knyts till beslut i migrationsprocessen.
Bedömning av språkfärdighet är en vetenskapligt grundad professionell aktivitet, det vill säga det kräver både kunskap om andraspråksutveckling och kunskap om bedömning. En central bedömningskvalitet är validitet. Validitet handlar kortfattat om bedömningars giltighet, det vill säga att rätt aspekter bedöms, att det går att argumentera för tolkningar och slutsatser och att konsekvenserna av bedömningarna ska kunna rättfärdigas (t.ex. Bachman & Palmer 2010, Messick 1989).
Det handlar alltså inte bara om hur en bedömning görs utan även om hur den används. En pedagogisk bedömning av språkfärdighet underbyggs av observationer av elevprestationer vilka tolkas i relation till modeller för språkförmåga och andraspråksutveckling samt hur kunskaper och förmågor uttrycks i styrdokument. Grunden till kopplingen för vilken språklig nivå som ska krävas för medborgarskap och permanent uppehållstillstånd är dock otydlig. I en rapport framtagen av den europeiska språktestorganisationen ALTE och Europarådet (Rocca et al. 2019) framkommer att den språkliga nivå som kvalificerar för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap varierar stort mellan de länder som tillämpar språkkrav. Gränserna för vilken språklig nivå som ska krävas för medborgarskap och permanent uppehållstillstånd får därför prägel av en viss godtycklighet, i kombination med att konsekvenserna är stora för individen. Det är inte en bra kombination.
Språkkraven motiveras med att de ska främja ett inkluderande samhälle. Kunskapsläget kring språkkravs effekter för språkutveckling och främjandet av ett inkluderande samhälle är dock oklart. Det lyfter även medborgarskapsutredningen fram. Däremot finns forskning som visar att ju högre språkkrav desto färre som får permanent uppehållstillstånd eller som naturaliseras, vilket särskilt drabbar de med lägre utbildningsnivå (Böcker & Strik ,2011; Vink, Tegunimataka, Peters & Bevelander, 2020). Språkkraven riskerar då att få en exkluderande effekt, snarare än inkluderande.
En svårighet med att diskutera frågan kring språkkrav är att det i debatten sällan blir en skillnad mellan insikten att svenskkunskaper är viktiga och vad ett språktest eller ett språkkrav kan göra. För frågan kring språkkunskaper är viktig. I en studie där vi jämförde intervjuer med sfi-studerande 2001 och 2016 kunde vi se påfallande likheter i hur deltagarna lyfte fram vikten av att lära sig svenska, vilket bland annat motiverades med möjligheterna att kunna få ett jobb, kunna hjälpa sina barn och för att få bättre livsmöjligheter i ett nytt land (Ahlgren & Rydell, 2020). Men insikten att svenska är viktigt leder inte per automatik till lyckad språkutveckling utan förutsättningarna för språkinlärning skiljer sig stort bland vuxna. Det vore därför önskvärt att debatten kring språkkunskaper breddades och att man ser frågan om vuxnas andraspråksinlärning som den komplexa fråga det är.
Att bedömningar gjorda i ett pedagogiskt syfte och sammanhang används för andra beslut än de var tänkta för är alltså något lärare framöver kan behöva förhålla sig till. Sfi har, som all vuxenutbildning, inte fasta terminer utan ett öppet intag. Det innebär vidare att sfi-studerande har rätt att avsluta sin kurs och gå vidare i kurssystemet eller till andra aktiviteter när de uppnått målen. Till utbildningen finns obligatoriska nationella prov, vilka enligt skollagen särskilt ska beaktas vid betygssättning. De nationella proven ges regelbundet under året och det är undervisande lärare som avgör när en deltagare anses redo att skriva prov. Observationer av sfi-undervisning och intervjuer med sfi-lärare visar att de nationella proven i sfi har fått en allt mer styrande roll för organiseringen av undervisningen och för relationen mellan lärare och elev (Colliander, Nordmark & Rydell, under utgivning). Sfi-studerandes upplevda press att klara proven och kurserna kan bli till en press på lärarna. På liknande sätt har intervjuer med lärare visat att gymnasielagen, som anger att elever kan få tillfälligt uppehållstillstånd om de klarar sina studier på språkintroduktionsprogrammet och på gymnasial nivå, riskerar att tvinga in lärare i positioner som de inte förknippar sin lärarroll med (Högberg, Gruber & Nyström, 2020).
Att bedömningar gjorda i pedagogiskt syfte används för beslut i migrationsprocessen innebär även att en viss grupp elever försöker tillgodogöra sig en utbildning under stor press, vilket i sig kan påverka möjligheterna till lärande. I ett mer övergripande perspektiv handlar det även om en risk för en påtvingad förändrad lärarroll och att ämnen som svenska som andraspråk och utbildningar som sfi politiseras. Det är frågor som behöver lyftas mer.
Maria Rydell är biträdande lektor i svenska som andraspråk vid Stockholms universitet, och forskar bland annat om sfi, språktestning och synen på språklig kompetens. Hon deltar för närvarande i forskningsprojektet Migration, lärande och social inkludering.
Referenser
Ahlgren, Katrin & Rydell, Maria. 2020. Continuity and change: adult migrants’ experience of adult education in Sweden. European Journal for the Research on the Education and Learning of Adults. 11(3), 399-414.
Bachman, Lyle & Palmer, Adrian. 2010. Language Assessment in Practice. Oxford University Press.
Böcker, Anita & Strik, Tineke. 2011. Language and Knowledge Tests for Permanent Residence Rights: Help or Hindrance for Integration? European Journal of Migration and Law, 157-184.
Colliander, Helena, Nordmark, Sofia & Rydell, Maria. Under utgivning. Sfi:s skepnader. I: Dahlstedt, Magnus & Fejes, Andreas (red.), Utbildning i migrationens tid. Viljor, organisering och villkor för inkludering. S.89-112.
Högberg, Ronny, Nyström, Sofia & Gruber, Sabine. 2020. Teachers’ work and positionings in relation to newly arrived students in Sweden. Teaching and Teacher Education 96, 103156, 1-8.
Messick, Samuel. 1989. Meaning and Values in Test Validation. The Science and Ethics of Assessment. Educational Researcher 18, 5-11.
Rocca, Lorenzo, Carlsen, Cecilie & Deygers, Bart. (2019). Linguistic integration of adult migrants: requirements and learning opportunities for migrants. Report on the 2018 Council of Europe and ALTE survey on language and knowledge of society policies for migration. Strasbourg: Council of Europe.
SOU 2020:54. En långsiktig hållbar migrationspolitik. Betänkande av Kommitén om den framtida svenska migrationspolitiken.
SOU 2021:2. Krav på kunskaper I svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap.
Vink, Maarten, Tegunimataka, Anna, Peters, Floris & Bevelander, Pieter. 2020. Long-Term Heterogeneity in Immigrant Naturalization: The Conditional Relevance of Civic Integration and Dual Citizenship. European Sociological Review, 1.15.
One Comment on “Maria Rydell: Om att använda pedagogiska bedömningar för beslut i migrationsprocessen”
Lämna ett svar
STÖD SKOLA OCH SAMHÄLLE!
Skola och Samhälle är en ideell förening. Vi som arbetar med S.O.S. gör det helt utan ersättning. Alla bidrag till en fortsatt kritisk debatt om skola och lärarutbildning mottages tacksamt!
Swisha till: 123 589 43 73
Bara att i stort hålla med. Att sätta betyg som avgör om ett barn ska kunna börja gymnasiet, eller avråda från vidare studier i ett högskoleprovens hör också till de ingripande bedömningar och beslut som lärare ska hantera. Öht är betygsättning od ibland mycket ingripande för den individ det rör.